Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.
– Läkare har egentligen ingen aning om vad som är ett normalt förekommande arbete, säger projektledaren Tina Malmberg.
I rapporten varnar Riksrevisionen för att sjukskrivningen av personer med diagnoser som depression, utbrändhet eller stress har allvarliga brister. Svårigheterna för läkare inom primärvården är för många och regelverket för otydligt.
– Det finns en risk för rättsosäkerhet, vilket kan leda till att personer som faktiskt har rätt till ersättning inte får det eller att personer som inte uppfyller villkoren ändå får det, säger Tina Malmberg.
Särskilt svårt är det när patienten ska bedömas mot ett så kallat ”normalt förekommande arbete”, vilket Dagens Arbete tidigare har skrivit om. Riksrevisionens granskning visar att många läkare har svårt att förstå begreppet.
”Det är betydligt svårare att bedöma arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Det kräver lite fantasi. Vad som räknas som ett normalt förekommande arbete har jag ingen direkt uppfattning om”, säger en intervjuad läkare i rapporten.
Tina Malmberg konstaterar:
– Läkarna har egentligen ingen uppfattning om vad de ska bedöma emot.
Läs också: Ing-Britt tar striden för din sjukpenning
Psykiska diagnoser är överlag inte lika lätta att bedöma som kroppsliga problem. I läkarintyget som ligger till grund för Försäkringskassans beslut om ersättning ska läkarna beskriva både sjukdomen och hur den begränsar patientens arbetsförmåga. Resultatet blir att många läkarintyg underkänns av Försäkringskassan och därför måste kompletteras.
Anledningen är att det är svårare för läkarna att iaktta den här typen av sjukdomar vid läkarbesöket. Kroppsliga åkommor kan på olika sätt dokumenteras, medan psykisk ohälsa inte är lika lätt att belägga.
– Sjukdomen sitter i hjärnan, men hur ska man belägga det? Och därför finns risk att olika läkare gör olika bedömningar. Att en patient gråter under ett läkarbesök, eller att man är apatisk – vad räknas? Vad ska man skriva i läkarintyget? undrar Tina Malmberg.
