Debatt ”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.
Om skribenten:
Hans Hoff är riksdagsledamot för S i Hallans och medlem i IF Metall.
Det senaste året har vi fått oss återkommande rapporter och skräckhistorier till livs om hur människors liv slås i spillror av Försäkringskassan. Nu senast skrev Dagens Arbete om Ing-Britt Vikström som svårt sjuk tvingas söka ett ”normalt förekommande arbete”. Hon är bara en i en lång rad av människor som drabbats. Vad är det som händer? Det här är inte värdigt vårt välfärdssamhälle.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har i budget efter budget stärkt våra välfärdssystem. I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Den så kallade bortre parentesen hade den borgerliga regeringen infört 2008 och den innebar att ersättningen från Försäkringskassan drogs in efter 2,5 år.
Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes i sjukförsäkringen. Tusentals sjuka har under det senaste året fått beskedet från Försäkringskassan att deras ersättning dras in efter sex månader och att de måste vända sig till Arbetsförmedlingen och söka ett ”normalt förekommande arbete”. Detta får katastrofala konsekvenser. I många fall är personen svårt sjuk och kan förstås inte ta ett nytt jobb. Då återstår enbart socialbidrag.
Det här är så långt ifrån socialdemokratisk politik som man kan komma. Försäkringskassan generaldirektör, Ann-Marie Begler, hävdar att hennes ledarskap kännetecknas av att förstärka rättssäkerheten och tydliggöra lagstiftningens krav. Det visar sig inte i praktiken.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande från 2008 beslutat att för att ett arbete ska betraktas som ”normalt förekommande” ska det röra sig om ett vanligt arbete på arbetsmarknaden, den försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas tillvara i full eller närmast full omfattning, arbetet ska innebära krav på normal prestation och arbetet ska inte kräva någon anpassning, annat än möjligtvis i ringa omfattning.
Försäkringskassan följer inte domen, utan hänvisar i stället regelmässigt till arbeten som är fysiskt lätta, icke rörliga och som inte innebär stress. I praktiken alltså jobb som inte finns. Som för Ing-Britt Vikström: jobbet ”att sitta i möte”.
Det är allvarligt att Försäkringskassan inte tillämpar fastställda domar. Framför allt efter att myndigheten varit oerhört tydlig med att de domar som avkunnats vad gäller LSS ska tillämpas så skyndsamt som möjligt.
Det är fullständigt oacceptabelt med den här brutala jakten på svårt sjuka och utsatta människor.
Försäkringskassans verksamhet ska vara effektiv och rättssäker samt präglas av en god service och hög tillgänglighet. Den enskilde ska få rätt ersättning i tid och relevant stöd. Så står det i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan. Läs det Ann-Marie Begler.
Hans Hoff
Riksdagsledamot (S), Halland
Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Ing-Britt tar striden för din sjukpeng.
