I morgon onsdag rinner tidsfristen ut för fack och arbetsgivare att komma överens om  anställningsskyddet. In i det sista pågår förhandlingarna som kan vara de viktigaste på årtionden.

2020-10-01: Förhandlingarna har kraschat.

Anställningsskyddet är en hjärtefråga för facket och att ge upp delar av turordningsreglerna är kontroversiellt. Om och hur parterna kommer överens i dagarna kommer att påverka både maktbalansen på arbetsmarknaden och den enskildes trygghet under lång tid framöver. Men förhandlingarna som pågår handlar om ännu mer än så, som den svenska modellens framtid och sammanhållningen inom LO.

Om parterna inte lyckas komma överens senast onsdag hotar lagstiftning, utifrån den statliga utredning som presenterades i början av sommaren. Skulle de i stället enas har både fack och arbetsgivare uttryckt att det vore en seger för den svenska modellen. Politikerna ska hålla sig borta och arbetsmarknadens parter får en stark ställning att göra upp om hur arbetslivet ska regleras.

Men frågan är vad försvaret av den svenska modellen får kosta facket. Är det värt det om det blir betydligt lättare för en arbetsgivare att välja vilka anställda som ska sägas upp? Arbetsgivarna har bland annat sagt att de vill luckra upp kravet på saklig grund för uppsägning – något som är otänkbart för delar av fackföreningsrörelsen. Och vad skulle facket få i gengäld? Här kan de andra delarna av förhandlingarna komma in, omställning och a-kassa.

LO har länge varit splittrat om förhandlingarna. Flera förbund hoppade av i vintras för att de tyckte att förhandlarna gjorde för stora eftergifter till arbetsgivarna. Det var först i augusti förbunden kom överens om att gå vidare. Då lovades förbunden mer insyn i förhandlingarna och mer inflytande över resultatet. Så för fackets förhandlare gäller det inte bara att komma överens med arbetsgivarna, utan också att hitta lösningar som LO-förbunden kan acceptera. Blir det något avtal måste det godkännas på LO:s representantskap senare i höst.

Det är många olika viljor och många olika förslag. Vad innebär de för dig som jobbar? Vi reder ut några typiska situationer. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens senast den sista september, kan det bli den statliga utredningen som gäller.

Den tillsvidareanställda

I dag: 

Om arbetsgivaren ska göra sig av med folk på grund av arbetsbrist gäller grundregeln sist in, först ut – de med längst arbetstid är mer skyddade. Men det finns flera tillfällen då dessa turordningsregler inte gäller.

• Den anställda behöver ha ”tillräckliga kvalifikationer”. Om någon till exempel jobbat vid en maskin eller avdelning som lägger ner och personen inte kan omplaceras, kan hen bli av med jobbet trots lång anställningstid.
• Det är vanligt att arbetsgivaren förhandlar med facket om en avtalsturlista, där de tillsammans bestämme­r vem som får gå och vem som får vara kvar.
• Företag med högst tio anställda får välja att behålla två nyckelpersoner med kortare anställning.
• En dom i Arbetsdomstolen gör det också tillåtet att ”hyvla” arbetstiden – minska antalet timmar på kontraktet – utan att ta hänsyn till turordningen.

I framtiden:

Förhandlingarna mellan arbetsgivarna och facket: Arbetsmarknadens håller just nu på och förhandlar om turordning och annat som rör anställningsskyddet.

Arbetsgivarna har sagt att de vill att kompetens ska vara tyngre vägande när det avgörs vilka som får vara kvar. Fler undantag i turordningsreglerna skulle göra det lättare att säga upp arbetskraft med lång anställningstid, och skulle samtidigt minska fackets inflytande, därför håller facket emot.

Facken vill att det ska finnas större krav på att arbetsgivaren ger kompetensutveckling till sina anställda, så att de får den kompetens som krävs för jobbet.

Facken vill sätta stopp för hyvling.

Den statliga utredningens förslag (kan bli verklighet om parterna inte kommer överens: Om arbetsgivaren säger upp på grund av arbetsbrist ska det vara möjligt att behålla upp till fem nyckelpersoner, mot dagens två. Det gäller alla företag oavsett storlek.

Om två personer har samma anställningstid ska arbetsgivaren få välja vem som får behålla jobbet. Enligt dagens regler är det den äldre som är skyddad.

Om ett företag har flera driftsenheter på samma ort kan facket i dag begära att de slås samman när man upprättar en turordningslista vid arbetsbrist. Utredningen föreslår att den möjligheten tas bort.

Kravet på vad som är tillräckliga kvalifikationer för att behålla jobbet skärps. En person med längre anställningstid som behöver omplaceras på grund av till exempel en organisationsförändring ska redan vid omplaceringstillfället  ha tillräckliga kvalifikationer för att få behålla jobbet.

Ett sätt att väga upp att det blir lättare att säga upp är att personer som varit anställda mer än sammanlagt sex månader ska erbjudas kompetensutveckling i ”skälig utsträckning”. Om arbetsgivaren inte uppfyller de kraven kan den anställde begära skadestånd – men det gäller bara efter att anställningen avslutas. Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist ska du alltså kunna hävda att arbetsgivaren inte gett dig tillräcklig kompetensutveckling. Skadeståndet är på två eller tre månadslöner. Kompetensutvecklingen ska ske fortlöpande.

Den inhyrda

I dag: 

Det händer att inhyrda blir av med uppdraget hos företaget där de jobbar från en dag till en annan. Då har de kvar anställningen i bemanningsföretage­t, där de får garantilön. Vanliga uppsägningsregler gäller. Under corona­krisen har tusentals blivit varslade från bemanningsföretag, medan de som är fast anställda på arbets­platsen blir permitterade.

I framtiden:

Förhandlingarna mellan arbetsgivarna och facket: LO vill minska de otrygga jobben, bland annat genom att inhyrning inte ska få användas om behovet av arbetskraft är permanent. Samtidigt vill arbetsgivarna ha möjlighet till flexibilitet.

Inför förhandlingarna kom parterna överens om formuleringar som handlar om att arbetsgivarens möjlighet till rätt bemanning ska öka, och att tillsvidareanställning som anställningsform ska stärkas. Vad det kommer innebära i det slutliga förhandlingsresultatet återstår att se.

Den statliga utredningen: Inga direkta förslag om begränsning av inhyrning, men förslagen för tillsvidareanställda och visstidare gäller även dem.

Visstidaren

I dag: 

Har kontrakt för en bestämd tid. Enligt lagen kan man förenklat vara allmänt visstidsanställd eller vikarie i vardera två år under en femårsperiod – sedan ska man bli tillsvidareanställd. Fast om man blandar olika former av visstidsanställningar kan de pågå längre.

I många avtal finns särskilda regler. På IF Metalls teknikavtal, till exempel, kan man vara visstidsanställd i högst 12 månader, men tiden kan förlängas om facket går med på det.

Visstidare kan också ha företrädesrätt om det uppstår lediga tjänster på företaget, som grundregel när de varit anställda tolv månader.

Grundregeln är att visstiden inte kan sägas upp, om det inte står något annat i kontraktet.

I framtiden:

Förhandlingarna mellan arbetsgivarna och facket: Visstid är en hjärtefråga för facken när de ska förhandla med arbetsgivarna. Var fjärde kvinna inom LO har en tidsbegränsad anställning. Fack och arbetsgivare har kommit överens om att ”allmän visstid ska ersättas” och att anställningsformen tillsvidareanställning ska stärkas. Nu förhandlar de om vad det ska betyda i praktiken.

Den statliga utredningen: Efter nio månader ska en person med allmän visstid få företrädesrätt vid återanställning, mot dagens tolv månader. Det gäller även under pågående visstidsanställning om det uppstår lediga provanställningar eller tillsvidareanställningar på företaget.

Även visstidsanställda ska ha rätt till kompetensutveckling om de varit anställda mer än sammanlagt sex månader. Om visstiden inte förlängs ska man kunna få skadestånd om man inte fått den kompetensutveckling man har rätt till.

Den som arbetsgivaren vill bli av med

I dag: 

Det är inte bara vid arbetsbrist en person kan bli uppsagd, man kan också bli av med jobbet av personliga skäl. Arbetsgivaren kan hävda att någon misskött sig eller på annat sätt uppträtt olämpligt. Den anställda ska först ha fått chans att bättra sig. Den vanliga uppsägningstiden gäller. Tycker den anställda att arbetsgivaren har fel kan hen, till exempel genom facket, ogiltigförklara uppsägningen och hävda att den är felaktig. Då fortsätter anställningen tills tvisten är löst.

Vid allvarliga former av misskötsel kan en anställd avskedas. Då har personen ingen uppsägningstid utan slutar direkt.

I framtiden: 

Uppsägning av personliga skäl är något som många arbetsgivare tycker är krångligt och dyrt. De vill att det ska var mer förutsägbart när de har rätt att säga upp, och minska kostnaderna som kan uppstå om uppsägningen ogiltigförklaras och de behöver betala lön under hela tvisten.

Århundradets förhandling

Förhandlingarna mella arbetsgivare och fack: Parterna har haft en arbetsgrupp som tittat på den den här frågan inför förhandlingarna, eftersom arbetsgivare tycker att det är ett stort problem. Från fackligt håll finns rädslan att arbetsgivaren i större utsträckning ska få säga upp vem de vill. Ett orosmoln för facket är att Svenskt näringsliv sagt att de vill ta bort begreppet ”saklig grund” som krav för att någon ska sägas upp. Parterna har dock skrivit i sin avsiktsförklaring att arbets­givarna inte ska få fri uppsägningsrätt.

Utredningens förslag: Det kanske mest kontroversiella förslaget i utredningen är att möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar ska tas bort i företag med upp till 15 anställda. Om det sedan visar sig att uppsägningen inte är sakligt grundad ska den uppsagda få skadestånd med minst åtta månadslöner.

Det ska fortfarande vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningar med hänvisning till till exempel diskrimineringslagen, lagen om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen.

I företag med fler än 15 anställda föreslår utredningen att det fortfarande ska vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningen. Men det krävs ändå ett domstolsbeslut om anställningen ska fortsätta.

Syftet med förändringarna sägs vara att kostnaderna för att säga upp någon ska vara mer kopplad till om uppsägningen är riktig, ”sakligt grundad” eller inte. Kritikerna befarar däremot att det kan leda till godtyckliga uppsägningar.

Den som riskerar att bli arbetslös

I dag: 

Tillsvidareanställda som blir uppsagda från en arbetsplats med kollektivavtal har rätt till omställningsstöd för att få utbildning eller hjälp att hitta ett nytt jobb. Blir man uppsagd har man också rätt till förtur att bli anställd igen om företaget rekryterar inom nio månader efter sista arbetsdagen.

I framtiden:

Förhandlingarna mellan arbetsgivare och fack: Arbetsgivare och fack har kommit överens om att försöka utarbeta ett helt nytt omställningssystem, med stöd från staten. Önskemålet är att stödet ska bli mer omfattande. Det skulle kunna leda till att visstidsanställda och personer som har extra svårt att hitta jobb också får stöd. En förutsättning lär vara att politikerna ställer upp med pengar. Parterna vill även göra om a-kassan så att det är de själva som ska ta hand om dem. De här frågorna har parterna redan diskuterat igenom, men vad som kommit ut av det är inte känt.

Den statliga utredningen: Utredningen har inga förslag om omställning, däremot om rätt till fortlöpande kompetensutveckling för både tillsvidareanställda och visstidare. Om du blir av med jobbet och inte fått rätt kompetensutveckling kan du kräva skadestånd.

Fotnot: Detta är en uppdaterad version av den här artikeln.

Vägen mot en förändrad las