Tredje gången gillt för de regionala skyddsombuden?

arbetsmiljö

Regionala skyddsombud är en kostnadseffektiv verksamhet som ger stora vinster för samhället, säger utredaren Magnus Sverke som gästar podden DA möter.

Publicerad:

Uppdaterad:

Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, har utrett systemet med regionala skyddsombud. Foto: Niklas Porter

För tredje gången föreslår nu en statlig utredning utökade befogenheter för de regionala skyddsombuden. Det är en kostnadseffektiv verksamhet som ger stora vinster för samhället, menar utredaren Magnus Sverke som gästar podden DA möter.

Sedan millennieskiftet har flera förslag lagts om att utöka de regionala skyddsombudens (RSO) befogenheter. En statlig utredning kom 2017 fram till att RSO borde ges ökad tillträdesrätt. Liknande förslag hade också lagts av en annan utredning tio år tidigare.

Utifrån detta lade därför regeringen en proposition 2020 som skulle göra det möjligt för RSO att besöka företag även om medlemmar saknades, så länge de omfattades av kollektivavtal. Men propositionen röstades ner i riksdagen. De dåvarande samarbetspartierna Centern och Liberalerna valde i stället samma sida som M, KD och SD.

Oppositionen enades dessutom om att dagens system ska ses över och regeringen tvingades därför tillsätta en utredning kring de regionala skyddsombuden. 

Utredningen är nu klar, och har överlämnats till biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S).

Utredaren Magnus Sverke gästade nyligen Dagens Arbetes podd och berättade om vad de kommit fram till:

– I korthet bestod vårt uppdrag av två delar: Att utvärdera RSO-systemet. Och att komma med förslag som kan ge bättre förutsättningar för RSO att utföra sitt uppdrag, säger Magnus Sverke.

– Vår slutsats är att RSO-verksamheten uppnår syftet på ett ändamålsenligt sätt. Det vill säga: den fungerar bra.

Och hur har utredningen kommit fram till denna slutsats?

– Vi har tagit del av redovisningar, gjort egna enkäter, träffat parterna och gjort analyser av offentlig statistik där vi gjort bearbetningar. Vi har försökt vara systematiska och gjort en effektkedja, har försökt förstå hur saker hänger ihop. Tittat på vilka resurser som används, antal ombud och total årsarbetskraft, säger han och fortsätter:

– RSO företräder arbetstagarna, de verkar för en tillfredsställande arbetsmiljö och vakar över skyddet för ohälsa och olycksfall. Det görs med cirka 330 årsarbetskrafter och innebär 43 000 till 61 000 arbetsbesök per år. Vi tycker att den är rimligt kostnadseffektiv när det gäller statens medel.

– En god arbetsmiljö innebär stora samhällsekonomiska vinster och vi anser att RSO bidrar till en tillfredsställande arbetsmiljö.

Utredningen föreslår, precis som de två tidigare utredningarna, att regionala skyddsombud bör ges tillträde till alla arbetsplatser med kollektivavtal, även de som saknar fackliga medlemmar.

– Vi anser att det nu inte längre finns skäl med att vänta med ett lagförslag om en utökad tillträdesrätt för RSO. Det är viktigt att de får det, inte minst för att det finns många små arbetsplatser där det är svårt att få igång ett lokalt arbetsmiljöarbete.

Förslaget har dock lagts förr, och röstades ner i riksdagen så sent som 2020. Vilka är argumenten emot?

– Ett annat förslag är att införa fristående rådgivare, men då anser vi att man tappar dimensionen att företräda arbetstagarna. Det finns även en uppfattning om att RSO ägnar sig åt värvning av medlemmar, men då får man inte glömma att det ingår i deras uppdrag att verka för att de anställda ska ta uppdrag som skyddsombud. Dessutom finns det anekdoter om att RSO ibland agerar som vore de en inspektör. Vår uppfattning är att sådant förekommer i ganska begränsad omfattning. De flesta parterna delar också den uppfattningen. I vår enkät angav två procent av RSO att de även sysslade med andra uppdrag. Det är inte mycket, men det förekommer.

– Vår bild är att de flesta arbetsgivare tycker att systemet fungerar bra. Att man får hjälp och stöd.

Utredaren föreslår även att anslagen för de regionala skyddsombuden ska höjas med totalt 30 miljoner under en treårsperiod.

– Vi anser att den höjningen är självfinansierande. Bara genom att bemöta vissa brister i arbetsmiljön kan man hålla nere kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall, säger Magnus Sverke.

Hör hela intervjun med Magnus Sverke, samt intervjuer med det regionala skyddsombudet Maina Bejefalk och företagsledaren Victoria Petersén i Dagens Arbetes podd.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Avtalsrörelsen

Läs mer

Nyheter

DA granskar:

Woolpower

Läs mer

Striden om tiden

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen