Färre arbetsskadade får livränta: ”En döende försäkring”

försäkring & pension

Ansökningar har minskat med 90 procent Medlemmar i rävsax mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa och sjukvård

Publicerad:

Uppdaterad:

Magnus Eriksson är jurist på LO-TCO och var sekreterare i den statliga utredningen om livräntan som kom 2023. Foto: TT/LO-TCO
Magnus Eriksson är jurist på LO-TCO och var sekreterare i den statliga utredningen om livräntan som kom 2023. Foto: TT/LO-TCO

Ansökningar om livränta för arbetsskador har rasat med nästan 90 procent. Försäkringen går med flera miljarder plus – pengar som försvinner rakt in i statskassan i stället för att stötta arbetsskadade.

– Livränta är ingen prioriterad fråga, säger Richard Malm, försäkringshandläggare på IF Metall Göteborg.

Artikeln i korthet:

– Antalet ansökningar om livränta har minskat med 88 procent på 20 år, från cirka 7 000 per år till 900.

– Minskningen beror på förändringar i sjukförsäkringen 2008 och att kunskapen om livränta har försvagats både hos läkare och allmänheten, enligt Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO.

– Försäkringskassans långa handläggningstider gör att många ger upp sina ansökningar.

– En statlig utredning av livräntan menar att Försäkringskassans närvaro under ansökningsprocessen för försäkringen är avgörande för att den sökande ska lyckas.

Visa mer

Antalet arbetsskadade som får livränta har minskat kraftigt de senaste decennierna.

– Varje år minskar statens utgifter för arbetsskadeförsäkringen. På så sätt är livräntan en döende försäkring, säger Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO Rättsskydd. Foto: LO-TCO

Han var sekreterare i den statliga utredningen om livräntan som kom 2023. Där konstaterades att ansökningarna till Försäkringskassan på 20 år minskat med 88 procent. Vilket motsvarar en minskning från cirka 7 000 ansökningar per år till cirka 900.

Eftersom antalet arbetsskadade med livränta minskar går arbetsskadeförsäkringen med plus. Statistik från Ekonomistyrningsverket visar att försäkringen år 2022 fick ett överskott på nästan 2 miljarder kronor. Deras prognos för åren 2023 till 2026 visar att överskottet kommer att ligga på i snitt 2,6 miljarder per år. Försäkringen finansieras av delar av arbetsgivaravgiften. Det stora överskottet går numera rätt in i statskassan, i stället för till de arbetsskadade.

Färre arbetsskadade får livränta: ”Tidigare fanns ett mer väloljat maskineri”

Livränta är en ersättning för inkomstförlust på grund av arbetsskada. För att ha rätt till ersättningen måste läkare bland annat konstatera att skadan innebär en nedsättning av arbetsförmåga under minst ett år.

Minskningen av livränteansökningar beror dels på att arbetstagare inte längre känner till att arbetsskadeförsäkring existerar. Men även på förändringar i sjukförsäkringen som skedde 2008, enligt Magnus Eriksson.

– Tidigare fanns det ett mer väloljat maskineri, där samordningen av de olika försäkringarna funkade bättre ihop, säger han.

En avgörande händelse var när den tidsbegränsade sjukersättningen försvann 2008. Den var utformad för personer med långvarig, men inte permanent, nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Gemensamt med livräntan var att arbetsförmågan skulle vara nedsatt minst ett år framåt.

När den tidsbegränsade sjukersättningen fortfarande fanns var det naturligt för Försäkringskassan att undersöka om sjukdomen i själva verket berodde på en arbetsskada. Om så var fallet kunde personen då ansöka om livränta i stället.

I dagsläget sjukskriver läkare oftast inte längre än max tre månader i taget. Men det beror inte på en attitydförändring från läkarkåren, menar Magnus Eriksson, utan på hur sjukförsäkringssystemet är uppbyggt i dag.

Kunskapen om livräntan har samtidigt minskat, både hos läkare och allmänheten.

– Läkare har ju sina riktlinjer, deras roll har också förändrats sedan 2008. Det finns en särskild blankett för läkare att skriva utlåtande för livränta, men läkare brukar inte känna till att den existerar, säger han.

”Medlemmar hamnar i rävsaxar mellan Arbetsförmedlingen, sjukvården och Försäkringskassan”

Richard Malm. Foto: IF Metall
Richard Malm. Foto: IF Metall

Richard Malm är försäkringshandläggare på IF Metall Göteborg. Han skriver under på att minskningen av livränteansökningar beror på att läkare inte vill skriva långvariga sjukintyg, samt en kunskapsbrist hos gemene man.

– Jag var precis med en medlem som nu ansöker om livränta för tredje gången, och han har fortfarande inte riktigt koll på vad exakt det är han ansöker om, kunskapsbristen är fundamental.

Vissa läkare, menar han, vägrar sjukskriva arbetstagare 100 procent av ren princip.

– Det gör att medlemmar hamnar i rävsaxar mellan till exempel Arbetsförmedlingen, sjukvården och Försäkringskassan.

Den statliga utredningen från 2023 pekade på att Försäkringskassans har en avgörande roll för att guida den sökande bland olika försäkringssystem. Både för att arbetstagare ska ansöka, orka ta sig genom processen och för att över huvud taget veta om det finns en försäkring att söka.

I dag är det svårt att få information om livräntan och för den som trots allt ansöker är handläggningstiderna mycket långa.

– Man kan undra, när vi har en sådan nedåtgående trend i ansökningar, hur det kan vara tio månader handläggning? Med handläggningstid på tio månader är det lätt för personer att ge upp ansökan. Livränta är ingen prioriterad fråga, säger Richard Malm.

Vad är livränta?

Livränta eller arbetsskadeförsäkring är en ersättning för den inkomst du som arbetstagare förlorar på grund av en arbetsskada, som antingen sker på arbetet eller på väg till/ från. Arbetstagaren ska kunna bevisa med ett läkarintyg att hen inte kan arbeta heltid i minst ett år och bevisa en framtida inkomstförlust om minst en femtondel.

Källa: Försäkringskassan

Vad innebär den statliga arbetsgivaravgiften?

Det är en avgift som arbetsgivare betalar för sina anställda eller andra arbetstagare som får lön för att arbeta i Sverige. Arbetsgivaravgifter är en del av socialavgifterna som bidrar till att finansiera socialförsäkringssystemet.

Källa: Skatteverket

Arbetsskadeförsäkringens utveckling

I slutet på 1800-talet, parallellt med industrialiseringens utveckling, föds tankar om en arbetsskadeförsäkring. Arbetsgivare hade då ännu ingen skyldighet att betala ersättning vid olycksfall.

Skador i arbetet ersättas endast av arbetsgivaren om det kunde bevisas att skadan orsakats av arbetsgivaren med flit eller på grund av bristande uppmärksamhet. Men det var svårt att bevisa och innebar att de skadade sällan fick någon ersättning.

1901

”1901 års lag angående ersättning till följd av olycksfall i arbetet” omfattade hela industrin, skogsbruk och gruvdrift. Dock inte jordbruk, sjöfart eller hantverk. Men detta var ingen försäkringslag, utan en lag som menar att arbetsgivare är skyldiga till att betala ut ersättning till arbetstagare vid olycksfall under arbetstid. Kryphål fanns dock för arbetsgivare att slippa betala ersättning till sina anställda. De kunde själva försäkra bort sin skyldighet till kompensation genom att bilda försäkringsföreningar eller med en försäkring via Riksförsäkringsanstalten.

1916

Lagen om olyckfallsförsäkring i arbetet infördes, och var en del av socialförsäkringen och byggde, precis som livräntan idag gör, på inkomstbortfallsprincipen. Den inkluderade, med vissa undantag, alla arbetstagare.

1919

Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utökades till att även inkludera olyckor på väg till och från arbetet.

1930

Lagen om yrkessjukdomar träder i kraft. Den innefattade sjukdomar som uppstår i kontakt med sju farliga ämnen, som exempelvis arsenik, bly och kvicksilver. Den blev en kompletterande del i olycksfallsförsäkringen.

1944

Sjukdomar i muskler och leder på grund av ”övervägande mekanisk väg av arbetet” lades till i lagen om yrkessjukdomar.

1955

Året för den stora sjukförsäkringsreformen. Arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och färdolycksfall slås ihop till en gemensam lag och träder i kraft. Då kallad yrkesskadeförsäkringen.

1971

En yrkesskadeförsäkringskommitée utses. De ska utreda hur försäkringen kan utvecklas och kopplas ihop med de allmänna pensionsförmånerna.

1977

Lagen om arbetsskadeförsäkringen införs. Ett avgörande år för arbetsskadeförsäkringens historia. Benämningen yrkesskada byts till arbetsskada.

Under 80-talet ökade antalet ärenden inom arbetsskadeförsäkringen, det avtog 1989 och 1993 stramades arbetsskadeförsäkringen åt.

1993

Samhällsekonomisk kris med rekordunderskott i stadsbudgeten och hög arbetslöshet leder till systemförändringar för sjukförsäkringen i början av 1990-talet.

2002

Den arbetsskadeförsäkring vi idag känner till utformas.

2003

Förändringar införs i arbetsskadeförsäkring. Bland annat varaktighetskravet för livränta ändras, ett krav på skriftlig ansökan införs och ersättning för karensdagar.

2008

Stora systemskiften sker inom sjukförsäkringen. Den tidsbegränsade sjukersättningen försvinner, vilket Inspektionen för socialförsäkringen skriver i en rapport (ISF rapport 2015:14) är en trolig anledning till att ärenden gällande livränta väsentligt minskat.

Källa: Den statliga utredningen ”En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring”

Visa mer

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

DA granskar:

Nyheter

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Striden om tiden

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen