Krisavtalet kan påverka a-kassan. IF Metall-medlemmar som drabbas av lönesänkningar kan få lägre a-kassa om de blir utan jobb.
– Risken finns att a-kassan blir lägre, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.
På företag där IF Metallare går med på att sänka lönen med 80 procent, enligt permitteringsavtalet som IF Metall tecknat med flera arbetsgivarorganisationer, kan medlemmarna drabbas av lägre a-kassa om de blir uppsagda. Den lägre lönen och arbetstiden räknas med när a-kassenivån fastställs.
Risken att drabbas av lägre a-kassa är störst för medlemmar som redan har låga löner, eftersom de ligger närmare de 18 700 kronor som är taket i a-kassan.
– Det är ingen idé att gå med på avtalet om företaget ändå kommer att gå omkull. Det är en analys som måste göras lokalt, säger Veli-Pekka Säikkälä.
– Permitteringsavtalet ger inga garantier för att man inte sägs upp ändå, säger Veli-Pekka Säikkälä.
På Isringshausen i Umeå tillverkas lastbilsstolar till Volvo Lastvagnar. Medellönen ligger på runt 20 000 kronor i månaden.
– Skulle vi gå med på lägre lön och sedan bli utan jobb i alla fall påverkas vi. Vår a-kassa blir lägre. Men på Volvo där de tjänar 25 000 – 26 000 kronor i månaden blir a-kassan densamma, säger Bo Johansson som är IF Metalls kontaktombud på Isringshausen.– Det är inte aktuellt hos oss för tillfället. 25 anställda har nyss blivit uppsagda. Men blir det så får vi ta en diskussion med medlemmarna, säger Bo Johansson.
Dagens Arbete har räknat ut hur mycket lägre a-kassan kan bli för medlemmar som går på permitteringsavtalet och sedan blir arbetslösa. Samtliga exempel bygger på att man går från heltid till 80 procent (både i arbetstid och lön).
Observera att dessa siffror endast är ett exempel och inte kan ses som en mall för hur hög varje enskild persons a-kassa blir. Vi har till exempel räknat med att man inte har en enda frånvarodag (sjukdom, vård av barn, föräldraledigt, tjänstledigt, fackligt arbete, med mera) under det senaste året, samt att alla förändringar av inkomst och arbetstid sker exakt vid ett månadsskifte.
Exempel 1:
En person med en heltidslön på 20 000 kronor som jobbar heltid sex månader och går ned till 80 procent i sex månader och därefter blir arbetslös. Under de första 200 ersättningsdagarna påverkas nivån på a-kassan marginellt. Från maximala 14 960 kronor per månad, innan skatt, sjunker ersättningen till cirka 14 800 kronor. Skillnad: 160 kronor.
Efter 200 dagar sjunker ersättningen till 70 procent och då blir skillnaden större. I stället för en ersättning på 14 000 kronor (vid heltidsarbete) får personen cirka 12 950 kronor. En skillnad på 1 050 kronor.
Skulle samma person gå ner till 80 procent i ett helt år och sedan bli arbetslös blir skillnaderna ännu större. De första 200 dagarna blir ersättningen cirka 1 760 kronor lägre och sedan 2 450 kronor lägre.
Exempel 2:
Samma villkor som ovan (6 månader heltid och 6 månader deltid), men heltidslönen är 18 700 kronor. De första 200 dagarna blir ersättningen cirka 13 850 kronor mot 14 960. En skillnad på 1 110 kronor. Därefter sjunker ersättningen till 12 100 kronor mot 13 090 om personen jobbat heltid. En skillnad på 990 kronor.
Skulle samma person gå ner till 80 procent i ett helt år och sedan bli arbetslös blir skillnaderna större. De första 200 dagarna blir ersättningen cirka 2 600 kronor lägre och därefter cirka 2 300 kronor lägre.
