EU:s tanke går inte alltid hand i hand med verkligheten, konstaterar arbetarrörelsen i Europa. Socialdemokraterna vill ändra i EU:s utstationeringsdirektiv för att lönerna för utländsk arbetskraft inte ska hamna på miniminivå. Annars kan det bli kostbart även för svenska arbetare.
När arbetskraften byter land inskränks fackets rätt att förhandla om lönen. Minimilönen blir riktmärke. Det som skulle vara ett lönegolv har blivit ett lönetak.
EU:s utstationeringsdirektiv anger minimikrav för utländsk arbetskraft. Ingen ska få sämre arbetsvillkor för att han väljer att arbeta i ett annat EU-land.
Tanken har naggats i kanten av ett antal domar i EG-domstolen.
Enligt domarna har möjligheterna för facken att förhandla kraftigt begränsats. Därmed riskerar kollektivavtalens minimikrav att bli norm.
Hur det kan slå för svenska arbetare vittnar Hans Palmqvist på IF Metalls internationella enhet om.
Som exempel tar han Stål- och Metallavtalet. I det avtalet var lägstalönen år 2008, för 18-åringar utan vidare utbildning, 14 924 kronor i månaden.
Medellönen låg på 22 977 i månaden.
Skillnad: Över 8 000 kronor för dem som tvingas arbeta på minimilön jämfört med dem som är anställda av svenska företag med kollektivavtal.
– Det bli billigare att ta arbetskraft utifrån än att anlita en svensk firma som har kollektivavtal.
– Det här skapar press på oss att höja minimilönen, säger Hans Palmqvist.
Facket får lägga oerhört mycket krut på att höja minimilönerna. Det kostar löneutrymme.
– I Sverige jobbar ingen på minimilön ändå.
Socialdemokraternas förstanamn i EU-valet 7 juni, Marita Ulvskog, vill ändra på EU:s regler:
– Ingen ska diskrimineras för att han kommer någon annan stans ifrån, säger hon.
– Vi ska inte konkurrera om vem som är billigast, utan om vem som är bäst.
Socialdemokraterna i Sverige och hela den socialistiska gruppen i EU-parlamentet vill nu revidera EU:s utstationeringsdirektiv.
– För att kunna göra det krävs majoritet för vänstern i EU:s parlament, säger Martin Schulz, ordförande för de 215 medlemmarna i socialistgruppen i Europaparlamentet.
En vänstermajoritet behövs i parlamentet som en motvikt till EU:s ”regering”, EU-kommissionen, anser han.
– 19 av 27 kommissionärer är konservativa, säger Martin Schulz. De ser gärna konkurrens med låga löner.
