Den 1 juli sänks den statliga avgiften till a-kassan med 50 kronor. Men för majoriteten av a-kassans medlemmar blir det ändå ingen förändring i plånboken.
Hur hög avgiften till a-kassan är beror på hur hög arbetslösheten i branschen är. Det är ett system som kritiserats från fackligt håll och av många anses vara djupt orättvis. Som ett svar på den hårda kritiken har regeringen beslutat att sänka den statliga avgiften till a-kassan med 50 kronor per medlem från och med den 1 juli. Men det är en sänkning som för många inte kommer att märkas.
– Våra arbetslöshetssiffror är alldeles för höga för att vi ska kunna sänka avgiften, säger Åke Ljunggren, IF Metalls kassaföreståndare. Och det blir bara värre och värre.
Sänkningen kommer att bli kännbar för dem som jobbar i en bransch med låg arbetslöshet, som till exempel akademiker. För LO:s kassor blir det ingen skillnad, en effekt som är orättvis anser Åke Ljunggren.
– Det råder en finansiell kris som våra medlemmar inte kan påverka. Vi borde ha samma avgift till alla a-kassor.
Pappers sänkte avgiften för sina kassamedlemmar med 60 kronor i januari i år. Anledningen var att arbetslösheten i branschen inte blev så hög som kassan räknat med. Överskottet gick därmed tillbaks till medlemmarna. Den här gången är läget mer osäkert, säger Inger Good, föreståndare för Pappers a-kassa.
– Vi sänker inte utan ligger kvar oförändrat eftersom vi inte vet hur arbetslösheten kommer att se ut. Just nu har vi till exempel en anstormning eftersom Åsens bruk lagt ner helt.
– Vi gör en utredning efter sommaren och ser hur det ser ut då.
Den första juni tvingades fackförbundet GS a-kassa att höja sin arbetslöshetsavgift till maximala 300 kronor.






















































































































