LO-förbunden sa mangrant nej till IF Metalls krisavtal i mars i år. De har nu lovat varandra att aldrig komma med liknande överraskningar igen.

Dagens Arbete har frågat alla LO-förbundens avtalsansvariga om hur de nu ett halvår efteråt ser på IF Metalls krisavtal. Ingen är det minsta entusiastisk.

Ibland blir svaret undanglidande eller så uttrycker de en nödtorftigt kamouflerad kritik. Någon enstaka gång en lätt återhållen ilska.

Helt klart är att upprördheten var stor när avtalet kom. Inte minst för att IF Metall-ledningen överrumplade de fackliga kamraterna i övriga förbund. De ställdes inför fullbordat faktum.

”Det var som att öppna en dörr i full storm och försöka stänga den igen”, beskrev Pappers avtalsansvarige Matts Jutterström här tidigare.

LO-förbundens avtalsansvariga vill inte recensera krisavtalet. Det är en uppgift för IF Metall. Men en och annan ifrågasätter om avtalet räddat 10 000 jobb som sägs.

Inget annat LO-förbund köpte IF Metalls avtalsmodell. Inte heller GS som bjöds in till upprepade samtal av arbetsgivarsidan Skogsindustrierna utan att släppa till något. Med resultat att motpartens förhandlare blev osedvanligt upprörda.

GS-fackets ovilja mot att teckna ett krisavtal – krisen var inte en kostnadsstyrd utan efterfrågestyrd hävdade facket – riskerade kollektivavtalets legitimitet, ansåg arbetsgivarsidan. Så visst skapade avtalet turbulens.

Sammanhållningen på LO-sidan stod ändå pall. Diskussioner som följde har lett till ett tydligare internt reglemente. Uppgörelser som kan påverka andra avtalsområden ska först upp på det gemensamma bordet.

Oavsett hur många jobb som räddats av krisavtalet svetsade trycket och den allmänna turbulensen samman förbunden.

Aldrig mera krisavtal, kan samtalen med förbundens avtalsansvariga sammanfattas. Frågan är vad som kommer i stället. Proppen kan gå ur samhällsekonomin fler gånger.

Den värsta krisen i mannaminne uppenbarade att löntagarna i Sverige saknar ett skyddsnät som finns på andra håll.

Frågan kommer upp i avtalsförhandlingarna som startat. Kanske utan att få svar den här avtalsvändan. Det finns en politisk dimension som också kan komma att kräva politikens medverkan.