Vilken strategi är mest framgångsrik i svenska företag i u-landsmiljö? Söka sig till det välvilliga företaget? Eller arbeta i ett transnationellt företag som har uppförandekoder? En rapport från LO TCO bistådnsnämnd visar att den kämpande fackföreningen ger bästa villkoren.
Journalisten och författaren Matts Wingborg har synat olika fackliga biståndsprojekt. Vilken strategi lyckas bäst, frågade han sig och undersökte tre svenska företags försök att skapa bättre villkor i Indien och Sri Lanka. Rapporten ges nu ut av LO TCO biståndsnämnd.
Dem Collektive hade det etiska företagandet som affärsidé. De femton anställda i klädföretaget i Sri Lanka syr kläder för svenska marknaden. Lönen är mer än dubbelt mot lagstadgade minilöner.
De anställda måste inte arbeta övertid för att överleva och bomullen är ekologiskt odlad. Dvs, anställda slipper hantera giftbemängt material. De köper bara rättvisemärkt bomull.
– De har levnadslöner, inte minilöner, och ett stort informellt inflytande, berättar Matts Wingborg.
Svenskarna som leder företaget lyssnar på de anställda och är positivt inställda till fackföreningar. De har till och med lovat att anställda fackliga företrädare som fått sparken på andra håll.
Ändå har ingen har gått med i facket. En kvinna som nyligen anställdes var redan med och bröt så mönstret.
Dem Collektiv jämförs med företag utanför indiska staden New Delhi som levererar åt Lindex. Där gäller internationella uppförandekoder som bland andra Lindex kräver av sina leverantörer för att stilla svenska marknadens krav.
De mestadels manliga arbetarna har ändå bara lagens minimilön. De får bilda fackförening men gör det inte.
Istället har företaget tagit initiativ till att bilda företagskommitté där arbetsmiljö och brandskyddet synas. Lindex kontrollerar själva och via etiska revisionsfirmor att uppförandekoderna följs.
De anställda är ovilliga att kritisera villkoren, när Matts Wingborg samtalar med dem.
Den tredje jämförelsepunkten är Trelleborgs två däckfabriker i Sri Lanka. De skakades 2005 av en facklig konflikt om utebliven bonuslön. Demonstrationer tvingade företagsledningen att ta tillbaka den fackliga klubbstyrelsen som först nekades att arbeta vidare.
Efter konflikten har företag och facket skrivit på ett kollektivavtal som reglerar löne- och arbetsvillkoren mycket deltaljerat.
– Det har betytt enormt mycket, säger Matts Wingborg. Lönerna är långt över minilönerna och parterna träffas minst en gång i månaden.
– Arbetarnas kamp har lett till stort självmedvetande som innebär en ökad tro på möjligheten att förändra. När det finns facklig organisering når man så mycket längre.
Läs rapporten:
http://www.lotcobistand.org/egen-organisering-starker-mest-0
