Med satsningen Lyft försöker regeringen nu skaffa praktikplatser i myndigheter och verk åt 65 000 arbetslösa. För några år sedan avskaffade regeringen just sådana platser, bland annat Skogsstyrelsens projekt Gröna Jobb.
Man bytte inriktning på arbetsmarknadspolitiken, säger Thomas Mårtensson, som då ansvarade för Gröna Jobb. Projektet som höll på i fyra år, 2004 – 2008, riktade sig till särskilt utsatta:
– Det var långtidsarbetslösa som i genomsnitt stått utanför arbetsmarknaden mellan fem och sju år, totalt cirka 5 200 personer, säger Thomas Mårtensson. Av dessa gick ungefär var tredje vidare till nya jobb eller, i mindre omfattning, till utbildning.
Vad arbetade man med?
– Det var fysiskt arbete i skog och natur. Kultur- och fornlämningar hittades med hjälp av kartor och dokumenterades i samarbete med Riksarkivet. Andra höll på med landskapsvård. De röjde upp enligt kommunernas skötselplaner, iordningställde turist- och vandringsleder och liknande.
Yngve Daoson, ombudsman på fackförbundet GS (då Skogs- och Träfacket) var också inblandad:
– Man hade en anställning där man följde kollektivavtalet. Arbetsuppgifterna var sådana som våra medlemmar inte skulle utfört, projektet trängde alltså inte ut andra.
– Gröna Jobb var en bra åtgärd med väldigt bra resultat.
Vad hände med dem som fanns i Gröna Jobb då?
– De blev arbetssökande igen, konstaterar Thomas Mårtensson.
Nu har Skogsstyrelsen uppmanats av regeringen att berätta om hur många praktikplatser man kan ordna. Svaret är cirka 1 650, förutsatt att resurser till bland annat handledare skjuts till.
Påminner detta om Gröna Jobb?
– Tanken bakom verkar ju i vårt fall väldigt lik, innehållet påminner mycket om det vi hade i Gröna Jobb.




































































