Hans Håkanson har arbetat hos båttillverkaren Hallberg-Rassy på Orust i sammanlagt 20 år. Han blev uppsagd förra året. När arbetsgivaren tar in folk hoppar de över honom. Liksom två andra i GS klubbstyrelse. Bland annat fackordföranden.
– Jag ställer gärna upp och berättar hur det varit men ni kan inte ta någon bild. Då är jag körd i hela landet. Det räcker med att jag inte får något fler båtjobb här på Orust, säger Hans Håkanson.
Hans Håkanson känner att han måste få berätta för andra. Trots riskerna det innebär för egen del.
Hallberg-Rassy har gett honom en paria-stämpel, tycker han själv.
I mars förra året varslade segelbåtsvarvet Hallberg-Rassy 91 anställda på kollektivsidan samt sju tjänstemän.
Parterna kunde inte enas, varken i lokal- eller i central förhandling. Arbetsgivaren ville ha 48 undantag på 91 anställda.
När facket inte gick med på de många undantagen ökade arbetsgivaren varslen med ytterligare 45 personer. Förhandlingarna slutade i oenighet.
Följden blev att anställda slutade ena dagen och kom tillbaka nästa via bemanningsföretag. Men bara dem som arbetsgivaren ville ha.
– Innan alla slutat kom det in folk som Hallberg-Rassy tidigare inte ville ha som fortsatt anställda för att de inte hade tillräcklig kompetens.
Konjunkturerna har alltid gått upp och ned på båtbyggarön Orust, förklarar Hans Håkanson.
– Jag har fått gå hem vid tidigare neddragningar, det är inget märkligt med det. Inte heller att vi gjort avsteg från turordningslistan för att behålla nyckelkompetens i företaget. När det måste ske, då blir det så.
När konjunkturen sen vänder upp igen tar man tillbaka folk enligt turordningen. Så har spelreglerna varit, säger Hans Håkanson
– Men det här är något annat. Jag har inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att Hallberg-Rassy skulle bedriva utrensning.
Att Hans Håkanson inte har kompetens, efter närmare 20 år vid varvet, tillbakavisar han med det bestämdaste. Han vet vad han talar om, tycker han själv. Och tiden i klubbstyrelsen för GS gav både överblick och insikter.
– De har tagit något viktigt ifrån mig; min stolthet över att vara båtbyggare av de här fantastiska oceangående båtarna. Det var roligt och man kände ett jävlar anamma. Det är tråkigt att den känslan är borta.
– Vi fattade givetvis att 200 anställda inte kunde gå omkring utan att ha något att göra när orderboken blev tom. Vi var beredda att göra upp om en avtalslista. Med utgångspunkt från anställningstiden och med undantag för den specialkompetens som krävs för att driva verksamheten.
– Men de hade sin plan klar. Folk skulle ut, det handlade om utrensning. Även av klubbstyrelsen.
Hallberg-Rassy tog tillbaka dem som de ville ha. Men inte Hans Håkanson, han som var studieorganisatör i GS-klubben. Ledningen hoppade också över GS-klubbens ordförande Rolf Sörvik.
Hans Håkanson har gett större delen av sitt yrkesverksamma liv på Hallberg-Rassy. Att nu offentligt berätta om det svek han anser sig blivit utsatt för bättrar inte på hans position. Å andra sidan kan det knappast bli värre.
– Om det här blir regel på arbetsmarknaden, vem törs då jobba fackligt eller säga något kritiskt på jobbet?
De lade ned klubben förra året. Skyddsombuden hoppade också av. Det kändes meningslöst att driva fackliga frågor. Ledningen gjorde ändå som den ville.
Dessutom riskerade de sina jobb, de som på olika vis profilerat sig, antingen i facket eller varit kritiska i andra sammanhang.
– Det stod snabbt klart för alla att det var riskabelt att jobba fackligt.
Hans Håkanson vill ge sin version för att behålla sin självrespekt. Och för att han innerst inne drömmer om att få upprättelse.
Helst av allt vill han bygga båtar igen, få jobbet tillbaka. Gärna som ett resultat av arbetskamraternas och fackets kamp.
– Men det är nog en rätt hopplös tanke. Många är rädda därinne, säger han om varvet på Orust.
Bemanningen utgår från efterfrågan och den kompetens vi behöver, sa Magnus Rassy, vd vid Hallberg Varv AB, när Dagens Arbete pratade med honom i januari.
– Fackliga förtroendemän har inte särbehandlats, hävdade Magnus Rassy.
Han deklarerade att även han vill ha en facklig klubb på plats. Det blir tungrott att vända sig till ombudsmännen i Göteborg, sa han då.
