Nya regler skulle göra att fler fick rätt till ersättning för arbetsskador. Det blev ännu svårare. För 20 år sedan fick åtta av tio sin arbetsskada godkänd. I dag tre av tio. För statskassan betyder det miljarder i vinst.
1993 skärptes beviskraven för att få en arbetsskada godkänd kraftigt. Det blev då svårare att få framför allt belastningsskador godkända. Men eftersom kvinnor oftare än män drabbas av den typen av skador missgynnades de av de nya reglerna. Därför mjukades regelverket upp 2002 så att det skulle bli lättare att få ersättning.
Dagens Arbetes granskning visar att det blev tvärtom. I dag är det ännu svårare att få en arbetssjukdom godkänd. Förra året fick 1 900 personer en sjukdom klassad som arbetsskada, endast 32 procent av anmälningarna (se diagram nedan). Även de som drabbats av en arbetsplatsolycka har svårare att få rätt idag.
Christina Lindkvist (bilden) fick en belastningsskada i nacken och axlarna när hon jobbade på ett tryckeri i Falun. Hon lyfte boktravar ut och in ur en maskin i tio år. I åtta år hade hon en godkänd arbetsskada och fick livränta. Men idag säger Försäkringskassan och domstolarna att skadan inte längre beror på arbetet. Trots att Kammarrätten i Sundsvall för bara två år sedan bedömde att det var en arbetsskada.
– Man känner sig helt körd. Det går inte att återhämta sig om man aldrig får lugn och ro. Man blir så stressad av allt som händer hela tiden.
När arbetsskadeförsäkringen kom 1976 var meningen att samhället skulle ta ansvar för de skador som orsakats av arbetet. Anledningen var att arbetare utsattes för risker som de inte kunde påverka. I dag får individen allt oftare ta smällen. Den som inte får sin arbetsskada godkänd råkar ut för de nya tuffare sjukreglerna. Har man en godkänd arbetsskada riskerar man inte att bli utförsäkrad och kan dessutom få pengar från avtalsförsäkringar.
Försäkringskassan har nu dragit in Christina Lindkvists sjukersättning.
– Det är ingen som vill anställa någon som varit sjukskriven. Arbetsförmedlingen vill inte ens ta in mig. De tycker att jag är i för dåligt skick, säger hon.
Eftersom så få får ersättning för en skada går försäkringen med stor vinst (se diagram nedan). Trots att den del i arbetsgivaravgiften som finansierar försäkringen halverades 2003. Över 25 miljarder av arbetsgivarnas pengar har de senaste tio åren gått rakt in i statsbudgeten, visar en beräkning från Försäkringskassan.
Finansminister Anders Borg (bilden) svarar via sin pressekreterare att han inte har några planer på att göra försäkringen mer generös så att fler får sina skador godkända. Däremot öppnar han för att arbetsmarknadsparterna skulle kunna ta ett större ansvar för försäkringen.
– Efter det att arbetsskadesjukpenningen togs bort 1993 så har de kollektivavtalsbaserade förmånerna fått större betydelse vid arbetsskada. Detta samt tanken att incitamenten att förebygga arbetsskador skulle kunna öka om parterna fick större ansvar för arbetsskadeförsäkringen har framförts som skäl för ett förändrat ansvar för arbetsskadeförsäkringen.
Regeringen har inte tagit ställning i frågan utan har tillsatt en kommitté för att se över bland annat sjukförsäkringen. Den ska analysera för och nackdelarna.
Antalet anmälda arbetsskador sjunker hela tiden. Men det beror inte på att arbetsmiljön blivit bättre. Sedan början av 1990-talet har Arbetsmiljöverket gjort enkätundersökningar varje år, där de frågar personer som arbetar om de har besvär av sitt jobb. De senaste två decennierna har antalet personer som har besvär av arbetssjukdomar och olyckor legat relativt konstant.
Läs hela Dagens Arbetes granskning av arbetsskadeförsäkringen här.
