Ersätt skyddskommittéerna av samverkansgrupper som kan hantera både MBL- och arbetsmiljöfrågor. Det föreslår arbetsmarknadsdepartementet i en skrivelse.
– Det är bra om reglerna blir enklare att förstå, kommenterar IF Metalls arbetsmiljöombudsman Stefan Wiberg.
På sätt och vis rimmar förslaget med fackets linje att samordna MBL-förhandlingarna med arbetsmiljöfrågor.
Men han ser en risk i att det blir en uddlös samverkan, som ett krav på arbetsgivarna att informera och ta upp frågor, sen kan de ändå göra som de vill.
– Därför är det viktigt att teckna avtal om gruppernas mandat. Ersätter de skyddskommittéer ska det verkligen stå det, säger Wiberg.
Risken finns också att man använder den här samverkansformen till att stänga ute regionala skyddsombud, en taktik som finns redan i dag. Lagen säger ju att regionala skyddsombud inte kommer in på arbetsplatser där det finns kommittéer.
– Men vi har inte sett det fullständiga förslaget ännu.
Tanken med förslaget är att spara pengar, enligt departementet. Skyddskommittéernas arbete kostnadsberäknas till 168 miljoner kronor per år. Förslaget ska också leda till ”effektivare organisering av nödvändig mötesstruktur”.
Propositionen ska bli klar under november 2010.
FAKTA/Skyddskommittéer
En skyddskommitté är ett samverkansorgan där representanter från både arbetsgivare och arbetstagare (i första hand facket) sitter med.
Alla arbetsplatser med minst 50 anställda ska ha en skyddskommitté.
Kommittén är med och planerar arbetsmiljöarbetet och har hand om frågor som företagshälsovård, organisation, användning av farliga ämnen och rehabilitering.
