Hallsta pappersbruk ska minska med 150 personer. De senaste dagarna har pappersarbetarna fått besked om att 124 kollektivanställda ska bort. Och borta är också samförståndet på bruket.
På försommaren kom beskedet att bruket måste skära ned. Men när de anställda nu fått veta hur det ska gå till är ilskan stor.
– Ja, besvikelsen är stor, konstaterar en bedrövad Aleksandar Srndovic.
– Besvikelse och ilska, särskilt mot bakgrund till att vi verkligen medverkat till att genomföra andra drastiska förändringar utan att få något för det. För det visar deras besked. Tidigare besked om 150 har ökat till 151 och handlar nästan helt om kollektivet.
Aleksandar Srndovic och arbetarna vid bruket i Hallstavik tycker att de alltid fått betala priset för neddragningar och förändringar. Den här gången var de rätt övertygade om att tjänstemännen skulle få ta en större börda. Istället har varslet på kollektivsidan utökats från 104 till 124 och samtidigt minskats med motsvarande på tjänstemannasidan.
– Analyser som Metso gjort åt företaget visar på en överbemanning på tjänstemannasidan. På vår sida är det väldigt slimmat sedan förra neddragningen hösten 2007. Därför hade vi inte alls väntat oss det här beskedet.
– Vid förra neddragningen samarbetade vi. Då var vi inbjudna till samtal och hållningen var bra.
– Nu kommer diktat. Allt ska vara genomfört till årsskiftet, är påbudet.
I företagets förslag på ny organisation ska skiftlag 6 bort. Det har funnits sedan 1992, då facket och arbetsgivaren kom överens om året-runt-drift. Enligt Aleksandar Srndovic vill företaget gå ut med riktade erbjudanden till vissa anställda, något som facket sätter sig emot. De ser hellre att ett generellt erbjudande går ut till alla, som vid den senaste neddragningen som inleddes 2007.
– Vi upplever det här som en stor provokation. De vill bli av med dem de inte tror på längre, som kanske har jobbat här i 30 eller 35 år.
Aleksandar Srndovic har svårt att se hur de ska klara driften om 124 medarbetare försvinner från golvet.
– Vi får en anorektisk organisation där det inte går att klara produktionen utifrån den arbetstid som gäller. Vi får en beordrad övertid på 50-60 timmar.
– Det skapar en arbetsmiljö som inte är tillfredsställande, som kommer att göra folk sjuka.
Situationen och stämningen bäddar för en knölig höst vid bruket.
– Vi måste ta mycket tid för att förankra och diskutera med medlemmarna. Vi måste tillförsäkra oss om att alltid ha deras acceptans för vad vi gör och går med på.
– Ägarna och ledningen tvingar oss att bli mer formella.
