Mer än var tredje GS-medlem mellan 45 och 59 år har drabbats av en arbetsskada. På Pressgrannars tryckeri i Uppsala är det fingrarna som tar stryk. När skydden plockas bort.
Gert Westergren håller upp sin högra hand som en symbol för det vi pratar om. Fingrarna är sargade efter en olycka i tryckeriet 1997. Gert skulle torka av inne i satellitverket. Någon hade tagit bort skyddet som satt mellan valsarna. Trasan fastnade och fingrarna drogs in. Bara tack vare att han nådde nödstoppet med sin vänstra hand, kunde han rädda sin högra. Det var precis innan de skulle gå hem. ”Vem faan stoppade pressen?” ropade någon.
På sjukhuset blev Gert förhörd av polisen. Vem som hade ställt undan handskyddet på verkstan blev aldrig klarlagt.
GS-facket har undersökt hur fackets medlemmar mår på jobbet. Genom en stor enkät har de fått en hygglig bild av hur arbetsmiljön uppfattas inom förbundets olika branschområden.
Stressen är svår på tidningstryckerierna, men inte i skogen. Fundera över varför skogsarbetare verkar ta det med ro, medan tryckare stressar mer än andra.
– Det kanske inte är så konstigt, säger GS arbetsmiljöombudsman Lennart Gunnarsson.
– Redaktionen väntar med sidorna in i det sista och tidningsbilarna står startklara. Däremellan står våra medlemmar och kan inte påverka sin tid. Skogsarbetarna är stresståliga.
Jobbet ska gå snabbt, men de styr sin tid.
Ändå, konstaterar Gunnarsson, så är det tidningstryckarna som oftast tror att de kommer att jobba till 65.
De som känner mest stress tror att de ska jobba längst, medan knappt hälften av de trygga skogsarbetarna tror att de orkar till pensionsåldern.
På Pressgrannar AB:s tryckeri i Uppsala är det inte stressen som skyddsombudet Lasse Peterson funderar över. Här trycks visserligen dagstidningen Upsala Nya Tidning av 30 man på tvåskift, och just före deadline på natten kan den hårt slimmade personalen uppleva stress, säger han, men bara tillfälligt.
Mest störande är bullret som kan bli öronbedövande när offsetpressarna går för fullt och i packsalen är de dåliga på att använda hörselskydd.
Sjukfrånvaron på tryckeriet är låg. Det är den inte i tidningsbranschen generellt, enligt enkäten. Nästan hälften av GS medlemmar i åldrarna 45 till 59 har varit sjukskrivna någon gång senaste året.
Kvinnorna mår sämst. Tre av fem 45–59-åriga kvinnor har varit sjukskrivna senaste året.
Män drabbas oftare av olycksfall: nästan 70 procent av de manliga medlemmarna har skadat sig på jobbet.
– Tjejer är lite försiktigare, de råkar inte ut för olyckor lika ofta, säger GS ombudsman Lennart Gunnarsson.
Hela 35 procent av de skadade 45–59-åringarna uppger att de ”ännu inte” har anmält sin skada som arbetsskada.
– Det är ett jättebekymmer, anser Lennart Gunnarsson. De skadade kan få pengar både när skadan har skett och senare.
Ännu mera störande, inte minst för skyddsombuden Lasse Peterson och Anders Bräck, är oskicket att plocka bort de skydd som har installerats. I packsalen visar Anders Bräck hur en hel maskinsida kan lyftas av utan att maskinen stoppar.
– Det är bättre nu, säger han. Vi har nödstopp på de flesta av maskinerna, men inte på alla.
SÅ SER PROBLEMEN UT
• GS arbetsmiljöenkät skickades ut till 3 001 slumpmässigt utvalda GS-medlemmar mellan 45 och 59 år. Knappt 2 000 svarade. Män skadar sig, kvinnor blir sjuka. Mest skadar man sig på sågverk och i förpackningsindustrin. Sjuk blir man på tidnings- och civiltryckerier. Friskast är de i skogen.
• För att undvika arbetsskador vill de flesta ha ”Mindre arbetsbelastning och stress” och ”Bättre teknisk utrustning”. ”Mindre påfrestande arbetsställningar” är en annan väg till bättre arbetsmiljö.
