Krönika januari 2011
Varje år i mitten av december sedan år 2000 har högerextrema antidemokrater samlats för att marschera i Salem. Samma kväll, den 11 december, som marschen arrangerades förra året deltog jag som talare vid en demonstration mot främlingsfientlighet och rasism på Medborgarplatsen i Stockholm.
I sin propaganda inför 2010 års samling i Salem säger högerextremisterna att de inte tänker sitta tysta och knyta näven i fickan utan gå ut och protestera.
När de högerextrema mobiliserar på det här viset är det otroligt viktigt att vi tar dem på orden och inte sitter tysta vi heller.
Vi måste också ut och manifestera och det var många som gjorde det den där kvällen två veckor före jul.
Men det räcker inte med att bara visa sitt missnöje med antidemokrati och högerextrema åsikter en kväll om året. Vi alla inom fackföreningsrörelsen måste dagligen stå upp för det som är en av vår rörelses grundpelare – alla människors lika värde.
Alla människors lika värde är en okränkbar rättighet, en vägledning för alla demokratiska samhällen och lika självklart att stå upp för som rättvisa, frihet, jämlikhet och solidaritet.
Inom IF Metall talar vi just nu mycket om att vi är starka tillsammans. Vi är starka tillsammans när vi genom våra skyddsombud rättar till säkerhetsbrister på jobbet och förebygger arbetsolyckor.
Vi är starka tillsammans när vi förhandlar om kollektivavtal som ger bättre löner och villkor för alla industriarbetare. Vi är många och därför lyssnar arbetsgivarna på oss när det gäller dessa frågor.
Det är lika självklart att vi ska vara starka tillsammans när det gäller främlingsfientlighet och rasism. Vi måste visa att vi tillsammans utgör en betydande motvikt mot antidemokratiska strömningar i vårt samhälle.
Acceptera inte att någon i din närhet, i ord eller handling, uttrycker sig nedsättande om någon annan på grund av dennes kön, ålder, hudfärg, religion eller sexuella läggning. Säg ifrån och uppmana andra att säga ifrån – alltid.
I sammanhanget finns det några fakta och frågeställningar som är väl värda att tänka till över:
Den svenska modellen, som möjliggör en stark fackföreningsrörelse och starka kollektivavtal, kommer inte enbart från svenska idéer. Inte heller tanken om demokrati och alla människors lika värde – den idé som står till grund för vårt samhälle – är något typiskt svenskt.
August Palm, exempelvis, inspirerades under sina resor i Danmark och Tyskland och utvecklade därefter sina tankar om ett demokratiskt samhälle. Hur hade vårt samhälle sett ut om vi vägrat lyssna på dessa utländska influenser?
Det är alltså även genom utländska impulser, och dessutom bland annat med hjälp av invandrad arbetskraft, som vi har byggt upp vårt välfärdssamhälle. Låter det då som en bra idé att stänga våra dörrar mot omvärlden?
Så när antidemokraterna talar om hotet mot svenskheten, påminn dem då om att det riktigt svenska inte är en enfald – utan mångfald.
