”Arbetsgivarna har en stor del av ansvaret. De ska se till att en rehabilitering sker”, säger Kristina Hylén Bengtsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Kristina Hylén Bengtsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Färre har fått rehabiliteringsersättning under åren 2003–2010. Varför?
– Det beror på olika faktorer. Arbetsträning (som är en vanlig grund för rehabersättning, red kommentar) var väldigt vanligt tidigare. Runt 2002 kom en proposition som tog upp att deltidssjukskrivning skulle vara förstahandsalternativet.
– Arbetsträning är en knepig form. Är man sjukskriven får man inte utföra vanligt förvärvsarbete. Då kan deltidsarbete och upptrappning av arbetstiden vara en bättre lösning.
Rehabersättning betalas av Försäkringskassan. Den som får ersättning slipper krav på prestation och kan arbeta i sin egen takt, vilket inte gäller vid deltidsarbete. Hur kommenterar du det?
– Reglerna har gjort det svårare att ge rehabersättning. Vi måste till exempel veta att personen återfår sin tidigare arbetsförmåga innan dag 365 i sjukskrivningen.
Rehabiliteringskedjan syftar till att fler ska komma tillbaka till sina jobb, tidigare. Men allt färre får rehabersättning.
– Arbetsgivarna ska göra vad de kan. De har en stor del av ansvaret. De ska se till att en rehabilitering sker.
