Försäljningen av bekämpningsmedel minskar. Det beror helt på att industrin använder färre gifter. Jordbruket visar snarare en ökning. Och bekämpningsmedlen blir starkare.
Förra året såldes 628 ton färre kemiska bekämpningsmedel i Sverige än året innan.
Ett tecken på att Sverige använder allt mindre gifter?
Både ja och nej, enligt Kemikalieinspektionen som ska hålla koll på sådana saker:
Dosernas storlek minskar men görs starkare. Gifterna blir giftigare.
– Statistiken över försålda kvantiteter har begränsat informationsvärde, säger Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen, KemI.
– Vi tycker det är bättre att titta på antal doser, i exempelvis jord- och skogsbruk. Antal behandlingar ger mer värdefull information. Det ger också, indirekt, ett mått på riskerna.
År 2010 såldes 8 615 ton kemiska bekämpningsmedel i Sverige. Den i särklass största mängden används av träindustrin för impregnering av stolpar och syllar med kreosot, som till stor del exporteras.
Svängningar i försäljningen av kreosot kan vara stora från år till år, konstaterar KemI. Därmed spelar kreosotförsäljningen ensam en stor roll när det sker förändringar i statistiken.
Försäljningen av bekämpningsmedel för användning inom industrin totalt minskade med drygt 693 ton under 2010 jämfört med året innan.
Försäljningen till jordbruket, inklusive frukt- och trädgårdsodling, ökade 2010 med 98 ton till 1 565 ton. Det är ungefär 18 % av den totala försäljningen av bekämpningsmedel.
Försäljningen av bekämpningsmedel till skogsbruket har också ökat. Förra året med drygt 15 ton.
– I skogen hamnar knappt någonting, säger Peter Bergkvist på KemI. Mängden insektsmedel som används mot snytbaggar är marginell.
Det är när man planterar skog på åkermark som bekämpningsmedel används mot ogräs, säger han. Det är försäljningen av ogräsmedel som ökat.
Hushållen tycks opåverkade av debatten. Där ligger konsumtionskurvan som ett rakt streck de senaste 25 åren.
Hushållens användning av kemiska bekämpningsmedel är ungefär 5 procent av allt som säljs under ett år. Den är också rätt konstant över åren, cirka 450 ton.
Det är så man bör läsa statistiken också, enligt Peter Bergkvist.
– För att utläsa ur statistiken måste man se längre trender, säger han. Att jämföra ett år ger inte mycket. Man måste mäta långsiktiga trender.
Men läser man av de långsiktiga kurvorna från Sveriges officiella statistik kan man tro att användningen av bekämpningsmedel inom industrin 2010 snarare är högre än för 25 år sedan.
Det beror dock på ett fel i redovisningen, enligt Kalle Björklöf, som är informatör på Kemikalieinspektionen:
”Efter granskning av siffrorna i rapportens tabell 1 (sidan 20) drar vi slutsatsen att det blivit fel i grafen. Vi utgår från att siffrorna i tabellen stämmer.”
”Vår slutsats är alltså att det skett ett misstag när bilden med grafen togs fram. Den kommer också att bli rättad på webben under morgondagen.”
