Den förväntade exporten av tillfälliga trähus till Japan kom av sig. En förhoppning om leverans av några tusen småhus till jordbävningsområdena förvandlas till ingenting.
Efter jordbävningen i mars stod tiotusentals japaner utan hem. Svenska hustillverkare såg plötsligt en möjlighet att leverera tillfälliga bostäder till Japan.
Första kontakten från Japan togs av någon anledning med länsstyrelsen i Västerbotten som skickade ut ett exalterat pressmeddelande att nu fanns det pengar att hämta i katastroflandet. 50 000 trähus stod på önskelistan.
UD kallade till möte. En av de inbjudna var Trä- och möbelindustriförbundet (TMF) som organiserar 80 svenska husföretag.
TMF lät en konsult rita ett temporärt hus med japanska ritningar i botten. Ett prefabricerat hus på två gånger 30 kvadratmeter.
Gränsen för kostnaden sattes av Japan: högst 50 000 dollar fick husen kosta, cirka 380 000 kronor.
Det är alltså inte bistånd det handlar om, utan affärer.
130 svenska hustillverkare tillfrågades om de ville vara med. 30 skickade in anbud till TMF. De garanterade 4 600 hus, på tre månader.
Det var de små hantverksmässiga företagen som ville vara med, de som tillverkar friggebodar, carports och små fritidshus. Företag med några få anställda, som har lätt att ställa om produktionen och för vilka 20 små hus extra kan betyda en fördubbling av produktionen och några jobb i den lilla orten där de ofta ligger.
För de industrialiserade fabrikerna, Älvsbyhus, Myresjöhus, och andra, blev kostnaden att ställa om produktionen för stor.
När japanerna lagt ut en begäran på sin hemsida ville 30 andra länder vara med och slåss om jätteaffären. 300 företag ville sälja temporära småhus till tre olycksdrabbade områden i Japan.
Det blev inte så. Problemet var inte att det fattades hus, utan var de skulle ställas upp. TMF:s Anders Rosenkilde var i Japan för tre veckor sedan.
– Jag förstår varför de inte behöver nödbostäder just nu. Deras största problem är var de ska ställa husen. Hela bostadsområden har slagits bort av de åtta meter vågorna. Det är bråte överallt som de inte vet hur de ska bli av med.
En förväntat stor affär krympte till ingenting. Så ser det ut just nu.
– Det blir inga temporära bostäder i alla fall, säger Anders Rosenkilde på Trä- och möbelindustriförbundet.
– Men på sikt, kanske, säger han. Det är bra läge nu för husföretagen att positionera svenskt hållbart byggande.
Japan bygger runt 300 000 småhus varje år. Jämfört med Sverige, som räknar med cirka 7 000 nya småhus i år.
– Ett japanskt hus står i snitt 30 år, enligt Anders Rosenkilde. Hus som är dåligt isolerade och sällan värms upp på vintern på grund av höga elpriser.
Tomokuhus, ett japanskt husföretag med fabrik i Dalarna, säljer dock 1 400 välisolerade hus om året i Japan, så det borde finnas en marknad för svensk standard, tänker Anders Rosenkilde.
Han varnar för exportproblem. För de temporära husen gäller undantag från byggreglerna. Men japansk standard ställer vanligtvis hårda krav. Bland annat ska husen vara jordbävningssäkra.
– Gå ihop, råder TMF:s expert. Skaffa en japansk samarbetspartner.
Enkelt är det inte att sälja hus till japaner.
