140 anställda på Sanmina-SCI i Örnsköldsvik har skrivit på en protestlista mot ledningens behandling av verkstadsklubben. Klubben har fått skriftliga varningar med hot om uppsägning om man ägnar sig åt fackligt arbete utan att be om tillstånd.
IF Metallklubben på elektroniktillverkaren Sanmina-SCI har länge känt sig illa behandlad av ledningen. Man har haft förhandlingar om kränkning av en förtroendevald som slutade i oenighet, och klubben har begärt ytterligare tre centrala förhandlingar i andra frågor.
Motsättningarna trappades upp när företaget inte längre ville förhandla om när och varför man ska ta in nya bemanningsanställda, utan ansåg att man bara behövde meddela klubben.
– Vi kan över huvud taget inte föra en dialog längre, säger klubbordföranden Birgitta Petersson.
Frågan gick till centrala förhandlingar som slutade i oenighet. Ledningen ville därefter flytta ordföranden till en annan avdelning, eftersom man tyckte att hon var frånvarande för mycket från sitt ordinarie arbete. Klubben begärde förhandling, och när Birgitta Petersson och en annan ledamot dagen efter gick igenom förhandlingarna fick de en skriftlig varning. Ledningen hotade med uppsägning för de som inte i förväg meddelar om ledig tid för fackligt arbete.
– Det var varningar, inte hot om uppsägningar, säger Tord Berggren, vd på Sanmina.
Dagens Arbete har sett en av de varningar som avslutas med orden: ”upprepad misskötsamhet i förlängningen kan leda till uppsägning.”
– Det är ett underförstått hot. Bland det grövsta jag har sett, säger Bengt Eriksson, ombudsman på IF Metalls förbundskontor.
Birgitta Petersson påpekar att klubben har följt förtroendemannalagen, och lägger till att det i detta fall handlade om kort tid.
– Vi hade suttit i en kvart, säger Birgitta Petersson.
Även huvudskyddsombudet fick en varning, men den var muntlig.
Klubben satte upp de skriftliga varningarna på anslagstavlan för att visa medlemmarna. De anställda startade då en namninsamling för att protestera mot ledningens behandling av klubben. 140 personer skrev på listan som lämnades till Tord Berggren.
Då kallade ledningen till företagsinformation för alla kollektivanslutna.
– Vd:n lade fram namnlistan på en overhead och ville att de som hade skrivit på skulle förklara närmare. Det blev ganska tyst, säger Birgitta Petersson.
Efter ett tag var det ändå någon som sa att man inte accepterade hur ledningen behandlade klubben, berättar Birgitta Petersson.
– Men vd:n ansåg att man inte gjort något fel och förklarade att arbetsgivaren bestämmer när man får använda facklig tid.
Enligt Tord Berggren berodde protestlistan på att klubben lämnat ofullständig information.
– Efter informationsmötet fick de anställda större förståelse för varningarna.
Men Birgitta Petersson säger att proteslistan inte kom till enbart på grund av att klubben fått skriftliga varningar.
– Det har byggts på under lång tid.
Klubben har begärt att varningarna ska dras tillbaka, och hade förhandlingar med ledningen igår. Men även de slutade i oenighet.
Klubben känner sig uppgiven över det dåliga klimatet.
– Vi mår inte bra. Det har funnits tankar på att lägga ned hela verksamheten, säger Birgitta Petersson.
– Samtidigt känner vi stöd från våra medlemmar. De hoppas att vi inte ska ge upp. Men till slut orkar man inte längre.
Hon tycker också att det saknas tydliga riktlinjer och att teknikavtalet är svagt i en sådan här situation.
– Företagsledningen kan använda det på helt fel sätt.
Enligt Tord Berggren har företagsledningen flera gånger bjudit in till samtal, men klubben har tackat nej.
– Vi vill också att kommunikationen ska bli bättre.
Eftersom förhandlingarna fortfarande pågår vill Birgitta Petersson inte kommentera det närmare, men hon håller inte med om Tord Berggrens beskrivning.
– Det stämmer inte, säger hon.
Göran Nilsson, ombudsman på IF Metall avdelning Höga Kusten, tycker inte heller att ledningens bemötande har varit bra.
– Vd:n har en inställning som är allmänt nonchalant.
