Skyddsombudsåret I ett sekel har de vakat över din arbetsmiljö. I år fyller skyddsombuden 100. Yngve Berglind på Korsnäs brinner för att arbetsgivare och fack ska förstå varandra när det gäller arbetsmiljön.
Jubileumsår
- 2012 firar skyddsombuden 100-årsjubielum. Anledningen är att 1912 infördes en bestämmelse i dåvarande arbetarskyddslagen om att arbetstagarna hade rätt att utse ombud. Detta utvecklades sedan till dagens skyddsombud – en beteckning som började användas 1938.
- Jubileet firas hela året: På LO-kongressen i maj, i Almedalen i juli och på skyddsombudens dag 24 oktober på Älvsjömässan. LO kommer dessutom att ge ut en jubileumsbok om skyddsombuden och arbetsmiljön.
Skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet
- Enligt Arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med minst fem anställda. De ska företräda både ordinarie och inhyrd personal och utses av det lokala facket. Saknas facklig organisation kan arbetstagarna utse ett skyddsombud direkt.
- Skyddsombud ska verka för bra arbetsmiljö och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Man har rätt att ta del av handlingar som rör arbetsmiljön, att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera. På arbetsplatser med flera skyddsombud ska ett utses till huvudskyddsombud, som ska samordna arbetet.
- En facklig lokalavdelning kan utse regionala skyddsombud (RSO) för arbetsställen där man har minst en medlem.
- Om arbetet innebär omedelbar allvarlig fara och inte kan ändras genom att vända sig till arbetsgivaren har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Stoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit ställning.
– Jag har ett brinnande intresse för arbetsmiljön. Där finns hur mycket som helst att göra och att lära sig. Allting går ju framåt och nya frågor kommer hela tiden.
Så förklarar Yngve Berglind det engagemang som fått honom att vara skyddsombud på Karskärs bruk utanför Gävle i snart 32 år. Vi sitter i en gammal tegelbyggnad inne på området i Yngves rymliga kontor, vägg i vägg med skyddsingenjören. Ute försöker den råa decembervinden jaga bort den lilla snö som fallit, havet skymtar grått långt bort i diset.
En lapp på anslagstavlan anger datumet 19 maj 1980. Då valdes Yngve till skyddsombud i verkstaden, där man reparerade pumpar och motorer.
– Han som var skyddsombud slutade för att bli musiker på heltid och jag fick frågan.
På den vägen är det. Nu är Yngve SHSO – Samordnande huvudskyddsombud –och leder arbetet för Pappers 56 skyddsombud på bruket. Yngve är också arbetsställets skyddsombud för Korsnäs Gävle. Sedan1997 skyddsombud på heltid.
Vad tar mest av din tid?
– Möten, tyvärr.
Yngve sitter i de större linjeråden för lut, fiber, pappersmaskinerna PM4 och PM5 och andra avdelningar. Här tas de avgörande besluten om driften för såväl produktionsfrågor som rent fackliga frågor.
Här är Yngve med och påverkar. Att resultaten från detta är drivkraften lyser igenom allt han berättar. Hur resultat åstadkoms är också viktigt:
– Samverkan, det brinner jag för! Det är oerhört viktigt att förstå varandra.
Samverkan är också Yngves ämne i arbetsmiljöutbildningen på Korsnäs. Skyddsombud och arbetsledare på olika nivåer utbildas tillsammans vilket Yngve tycker är den bästa lösningen eftersom det leder till så bra dialog.
Därför tycker han också att arbetsmiljöarbetet är som sämst när samverkan inte fungerar utan arbetsgivaren pekar med hela handen.
Bättre är då när arbetsgivaren gör som platschefen nyligen och talar om vikten av tillbudsrapportering:
– Det märktes direkt. Jag har pratat om detta i olika sammanhang fyra-fem gånger per år utan att något hänt. Men det har funnits ett klimat av att man inte velat berätta att man gjort fel, där har funnits en rädsla för repressalier. Nu var budskapet klart: Var inte rädd för att säga att du gjort bort dig. Rapporteras tillbuden ökar möjligheten att förebygga olyckor.
Ibland krävs snabba beslut. Utanför bruket finns dammar där utsläppen renas innan vattnet släpps ut i Gävlebukten.
Förra vintern, när snön låg halvmeterdjup och stormvindarna ven, tog skyddsombudet på labbet kontakt med Yngve: Varje morgon klockan sju skulle någon ta sig femtio meter ut på en av pirarna i dammarna och ta vattenprover. Piren var dryga metern bred och saknade räcken.
– Jag tog mig dit. När jag såg hur det såg ut stoppade jag arbetet direkt. Ingen fick ta några prover tills räcken var uppsatta! Detta hade nog lösts även utan skyddsombudsstopp. Men jag ville vara säker på att något skulle hända snabbt.
Under det årliga driftstoppet i höstas beslöts att ett skyddsombud på varje avdelning skulle frikopplas från arbetet på sitt skift och gå ronder på dagtid under de fjorton dagar stoppet varade,
– Man gick runt på sin egen avdelning, med skyddsombudsvästen på (se stora bilden). Det blev väldigt bra resultat. Idén har jag snott från Hallstavik – de gjorde så när deras nya maskin installerades.
Dessa exempel handlar om den fysiska arbetsmiljön.
Men Yngve understryker också att de psykosociala frågorna blir allt viktigare, när folk helt enkelt mår dåligt av olika skäl.
Till detta kommer det värsta som kan hända: På 2000-talet har två dödsolyckor inträffat.
– En inträffade 2006 på natten till midsommarafton i en omrullningsmaskin. Ridvalsen gick ned och klämde en arbetskamrat till döds. Jag kände honom väl för jag har jobbat på den avdelningen i tolv år. Detta ska vara omöjligt, ingen har efteråt kunnat förklara varför. Jag har själv stått under den valsen hundratals gånger.
