– Det är bra att regeringen tar till vara vårt förslag om korttidsarbete, säger IF Metalls nya ordförande Anders Ferbe. Bättre sent än aldrig.
Han syftar på de försök som facken gjorde under krisen 2008 att intressera regeringen för en liknande modell. Det lyckades inte, i stället gjorde fack och arbetsgivare upp om ett krisavtal inom industrin där staten inte ingick.
Anders Ferbe är nöjd med att fack och arbetsgivare nu kommit fram till ett gemensamt förslag. Modellen bygger på att staten är med som tredje part och går in med stöd till företagen. Arbetstidsförkortningen ska ske enligt fasta steg med en gräns på 20 procents lönesänkning (se tidigare artikel).
– Företagen behöver lastas av lönekostnader snabbt vid en kris. Och de behöver kunna behålla folk som kan börja jobba direkt igen när konjunkturen vänder.
– Tyskland kom mycket snabbare i gång än vår industri när konjunkturen vände efter krisen 2008, tack vare deras system med ”kurzarbeit”.
Vad säger du, Anders Ferbe, till kritiker som menar att detta är en påtvingad lönesänklning?
– Man måste titta på alternativen. Då är det bättre att gå med på kortare arbetstid med en viss ersättning än att bli utsparkad. Har du en gång hamnat utanför är det svårt att komma tillbaka.
– Det blir en minskning av lönen, så är det. Det kan finnas olika uppfattningar om vad som är en relevant sänkning. Men alternativet är inte 100 procent lön. Det är snarare att hamna på a-kassa, vilket för många innebär 50 procent av lönen.
– Möjligheten att ägna sig åt utbildning är en fördel för individen. Det stärker anställningen och möjligheterna att få andra jobb i framtiden.
Anders Ferbe säger att tanken att arbetstidsförkortningen ska användas till utbildning är viktig, men det finns inte något krav på det.
– Det får fack och företag göra upp om ute på arbetsplatserna. Behoven ser olika ut. Vill någon hellre snickra på huset under sin lediga tid ska det vara möjligt.
Modellen innebär att parterna kan förhandla fram avtal om utbildning ute på företagen, då gäller det samtliga anställda. Finns det inget avtal kan var och en själv välja utbildning eller fritid.
Anders Ferbe berättar att ett arbete är på gång att kartlägga behoven av utbildning. Både fack och arbetsgivare ingår i den arbetsgruppen.
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, som deltagit i arbetet med den nya modellen, säger att det är viktigt att systemet inte innebär att industriarbetarna drabbas i fall av sjukdom eller arbetslöshet:
– För oss är det viktigt att medlemmarna går skadelösa. Att socialförsäkringar, a-kassa och pensioner inte påverkas.
Ferbe säger att IF Metalls förbundsstyrelse i går kväll gav klartecken till att förslaget nu överlämnas till regeringen. Sen kommer regeringen att utreda. Det återstår flera turer. Det är inte säkert att exakt den här modellen blir det slutgiltiga förslaget.
När IF Metall avtalade om tillfällig arbetstidsförkortning vid den senaste finanskrisen sade fackförbundet GS tydligt nej till ett liknande avtal i sina branscher. Den här gången är det annorlunda, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
– Det är en väldigt stor skillnad mellan det som diskuteras nu och det som erbjöds den gången. Då skulle bara våra medlemmar stå för kostnaden. Redan då ville vi hellre se en trepartslösning, men då var inte regeringen med.
