Är Medlingsinstitutet ett hinder för jämställda löner? Fackförbundet Kommunal vill ändra institutets uppdrag, men IF Metall säger nej. – De har följt det uppdrag de har, och jag hoppas de gör det i fortsättningen, säger förbundsordförande Anders Ferbe.

Statliga Medlingsinstitutet har i uppgift att verka för att ”den internationellt konkurrensutsatta sektorn” – alltså industrin – sätter normen för löneökningarna i avtalsrörelsen. Därmed, sa generaldirektör Claes Stråth till LO-tidningen förra veckan, kan man inte medverka till jämställdhetspotter. Uttalandet väckte ilska hos både fackförbundet Kommunal och LO centralt.

– Det Claes Stråth gör är att han tar armkrok med arbetsgivaren. Då säger man att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska öka, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal.

Claes Stråth understryker att institutet inte är motståndare mot jämställdhetspotter i sig, så länge den totala kostnaden inte är högre än industrins norm.

– Vi har ingen uppfattning om hur man konstruerar ett avtal, säger han till DA.

Kommunal tycker att regeringen bör se över Medlingsinstitutets uppdrag så att institutet också kan göra aktiva insatser för att få bukt med ojämställda löner. Det skrev man bland annat på DN Debatt tillsammans med fyra andra fackförbund. Men på IF Metall tycker man inte att uppdraget bör ändras.

– Det vore helt fel signal att lägga in ytterligare parametrar. Då ropar man på politiker i lönebildningen, och det vill vi absolut inte, säger Anders Ferbe.

Lenita Granlund på Kommunal köper inte hans tolkning.

– Många säger att vi vill ha mer statlig kontroll, men det är inte det vi menar. Medlingsinstitutet är statligt, de enda som kan ändra på dess uppdrag är regeringen. Det vi säger är: Tillför uppdraget om jämställdhet på ett tydligt sätt. Annars får vi aldrig någon ordning.

Ser du inga risker med att staten påverkar Medlingsinstitutet? Att regeringen till exempel kommer med andra synpunkter på hur lönebildningen ska se ut?

– Nej. Institutet måste fortfarande ha legitimitet. Jämställda löner finns det en bred uppslutning kring i samhället.

Anders Ferbe säger liksom Claes Stråth att det viktiga är att den totala kostnaden för avtalet inte överstiger industrins norm.

– Hur enskilda fackförbund gör upp om fördelningen inom sig är upp till dem.

Ett omöjligt resonemang, tycker Kommunal.

– Vem ska jag fördela ifrån när det bara är kvinnor, när det bara är lönediskriminerade? säger Lenita Granlund.

Tillsammans med de andra förbunden i LO-samordningen tänker Kommunal fortsätta kämpa för en jämställdhetspott.

– Jag kan aldrig acceptera att manliga yrken av någon slags naturlag skulle vara bättre betalda.

Anders Ferbe, å sin sida, utgår från att det trots allt finns en respekt för industrins norm.

– Det blir alltid en diskussion, men jag tror att alla har den utgångspunkten.

Men IF Metall har ju lämnat LO-samordningen, borde inte de andra förbunden få göra som de vill nu?

– Det är två olika frågor. Vi har ett splittrat LO när det gäller jämställdhetspotterna. Men det grundläggande fundamentet är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara norm. Börjar man rubba på det kan man få en hela havet stormar-situation, där industrin blir golv för de andra, och det tycker vi är helt oacceptabelt.

Hur kan man då utjämna inkomstskillnader mellan olika grupper?

– Vi har de som är felavlönade, det kan vara både kvinnor och män. Ibland kan man tala om ren lönediskriminering. Men det är inte alltid samma sak att vara lågavlönad som att vara felavlönad.

Lönediskriminering är något hela samhället måste göra något åt, anser han, genom till exempel kompetensutveckling.

– Och det är ingen ”quick fix”.

Om inte alla lågavlönade är felavlönade, vilka är det av de lågavlönade som har ”rätt” lön?

– Jag vill inte peka ut några enskilda grupper.  Det kan vara enkla jobb i olika branscher.

Till sist: Vad tycker du om Byggnads strejkvarsel?

– Jag kommenterar aldrig andra förbunds förhandlingar.