Att våga ifrågasätta rasistisk propaganda. Det försöker Expo och IF Metall lära gymnasieelever på praktiska program. Dagens Arbete följde med och träffade fordonseleverna från Carlsunds gymnasium i Motala.

Den stora projektorduken fylls av en hakkorsflagga. Intill flaggan syns en ung kille med svarta byxor, grova kängor, bomberjacka och rakad skalle. Han är inte mycket äldre än dem i klassen.

–Expo bildades 1995, säger Niclas Nilsson till klassen och pekar på bilden av den unge nynazisten.

–Det var ingen slump. 1995 var killar som den här extremt våldsamma i Sverige.

Han berättar om morden på den 14-årige pojken John Hron, på flyktingen Gerard Gbeyo och på hockeyspelaren Peter Karlsson. Alla utförda 1995, av personer med kopplingar till rasistiska organisationer.

–Jag kommer att prata om de här organisationerna i dag, om vit makt-rörelsen, övriga partier och deras budskap, och om Expo.

Niclas Nilsson jobbar på Expo Utbildning. Han är i Motala för att föreläsa för klass FP09 om rasism, tillsammans med Henrik Johansson från IF Metalls ungdomskommitté.

Niclas Nilsson räknar upp de organisationer som är aktiva i Sverige i dag. När han nämner Nationalsocialistisk Front (NSF), numera Svenskarnas Parti, (SVP) nickar två i klassen igenkännande. SVP är relativt stora här i Motala.

Eleverna går tredje året på det fordonstekniska programmet på Carlsunds gymnasium. De är i IF Metalls lokaler för en utbildningsdag som ska förbereda dem för arbetslivet och lära dem mer om facket.

Expos och IF Metalls samarbete har pågått sedan september 2010. Expo erbjuder gratis föreläsningar i skolor om rasism och främlingsfientlighet medan en representant för IF Metall pratar om fackets roll i samhället.

–Vi försöker lära dem att våga ifrågasätta, att det man läser på internet inte alltid är sant. Får man bara in det har man kommit ganska långt, säger Niclas.

Föreläsningarna riktar sig särskilt till elever på praktiska program. Det beror dels på att det är där många framtida IF Metall-medlemmar finns, men också på att Expos undersökningar tyder på att intoleransen är högre bland de ungdomarna.

–Utbildning i mänskliga rättigheter ökar toleransen, men på praktiska utbildningar får man mindre sådan utbildning, säger Niclas Nilsson.

Dessutom, eller kanske just därför, riktar flera rasistiska organisationer in sig på ungdomar på praktiska program när de ska värva medlemmar.

–De här organisationerna är också starkt fackfientliga. Därför är det viktigt för oss att ta ställning mot dem, säger Henrik Johansson.

Han är här i dag för att prata om rasism på nätet, vilka hemsidor det finns och hur de hänger ihop.

Niclas fortsätter att berätta för klassen om de 40 grupper som är aktiva i Sverige i dag. Han pratar också om Sverigedemokraterna, men påpekar att de inte är en del av vit makt-rörelsen.

–Men de kommer från sådana grupper. Sverigedemokraterna har sina rötter i den rasistiska organisationen Bevara Sverige Svenskt.

Ingen i klassen reagerar när Niclas pratar om Sverigedemokraterna. I stället är det den sista delen av föreläsningen som skapar störst reaktioner. När Niclas visar de olika symboler som används av rasister börjar killarna viska till varandra. Och när han berättar att vissa organisationer anser att siffran 88 står för HH som i Heil Hitler börjar klassen skratta. Det var långsökt, tycker de.

De flesta i klassen tycker att det är intressant att få veta mer om de rasistiska organisationerna, och att det är bra att få informationen från annat håll. Oftast är det organisationernas egen propaganda som de får höra.

Niclas Nilsson känner själv att föreläsningen gick bra. Han fick inga frågor efteråt, men det oroar honom inte.

–Det kan vara mycket att ta in, men man såg att de lyssnade. Ibland skickar de frågor på mejl sen.

Inte heller Henrik Johansson får några frågor efter sin föreläsning. Men han får en positiv överraskning: ingen i klassen känner till avpixlat.se, en av de största rasistiska sajterna just nu.

–Det var bra. Bara de inte börjar gå in på den nu, säger Henrik Johansson.