Att köra med egna lurar kopplade till mobiler och mp3-spelare i stället för att använda riktiga hörselskydd, är ingen ovanlig syn ute på arbetsplatserna.
Örat är känsligt för olika frekvenser
- Allt oönskat ljud är buller enligt Arbetsmiljöverket. Det kan vara ljud som ”bara” är störande eller ljud som är direkt skadliga för hörseln.
- Ljud är tryck-variationer i luften som sätter trumhinnan i svängning.
- Ljudtrycksnivån anges i decibel, dB.
- Örat är olika känsligt för olika frekvenser. I de flesta miljöer varierar ljudnivån under dagen. Vid mätningar används därför en genomsnittlig ljudnivå för en viss tidsperiod, till exempel en åttatimmars arbetsdag.
- Arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete där risker fångas upp, bedöms och åtgärdas. Saknas kunskap om hur man ska göra måste man anlita en expert, till exempel Företagshälsovården.
Källa: Arbetsmiljöverket
Vi mejlade fackets klubbar och avdelningar och frågade hur det står till med hörselskydden. Många svarade att det är vanligt att man antingen struntar helt i öronproppar och i stället överröstar bullret med egen musik, eller att man använder egna musiklurar innanför hörselkåporna. Så här skriver till exempel en klubbordförande: ”Folk går med egna trådlösa lurar med musik i. Detta i en miljö där andra använder proppar. Dessa lurar är inte så isolerade så arbetstagarna måste öka på volymen för att höra musiken. Detta innebär att uppmärksamheten försvinner.”
Kim Kähäri, hörselforskare på Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, säger att det är en oroväckande utveckling.
– Man tror sig skärma av, men det är en falsk trygghet för man måste ju överrösta bullret då.
Förutom risken för hörselskador finns det också en ökad risk för andra olyckor, påpekar hon.
– Det är nånting som händer när vi lyssnar på musik, vi går gärna in i den. I en farlig miljö måste man fokusera på sin omgivning.
Några studier vad mp3-lyssning i såna miljöer kan innebära för risk har inte gjorts.
– Om fackförbunden själva kan ryta till och säga att här har vi ett problem och lägga frågan på dagordningen, så kan vi lättare få gehör för att genomföra kartläggningar och utbildningsprojekt, säger Kim Kähäri.
