AlmedalenÄr det rättvist att en hotellstäderska bara tjänar 18 700 kronor i månaden? Eller att näringslivets toppar tjänar mycket mer än både kungen, statsministern och ärkebiskopen? Det var ett par av frågorna vid IF Metalls Almedals-seminarium om rättvis lönebildning.
Vad är egentligen en rättvis lön? Rättvis i förhållande till vad?
Ja, det var den något filosofiska utgångspunkten för ett seminarium i Almedalen, arrangerat av IF Metall på tisdagen.
IF Metalls förbundsekonom Erica Sjölander redovisade som underlag för diskussionen statistik över löneutvecklingen inom industrin, före och efter Industriavtalet. Före avtalet, höga nominella löneökningar, men låga reala på grund av hög inflation. Efter Industriavtalet, betydligt lägre ökningar i kronor räknat, men två procent om året realt tack vare låg inflation.
– Och Sverige ligger i topp i Europa, efter Norge och Finland, när det gäller reallöneutveckling under perioden 1998-2011, berättade Erica Sjölander.
Men hur åstadkommer man då en större rättvisa mellan till exempel kvinnor och män och mellan olika branscher? Åsikterna gick isär:
– Sverige har de lägsta löneskillnaderna inom OECD-området. Det får skadliga effekter på arbetsmarknaden när löneskillnaderna blir för små, bland annat för att ingångslönerna är för höga och ungdomar fastnar i utanförskap, sa Christer Ågren, vice vd i Svenskt Näringsliv.
Dag Klackenberg, vd i Svensk Handel:
– En löneförhandlare hos oss tjänar ungefär lika mycket som en ambassadör. Det är jättesvårt att få tag i duktiga löneförhandlare, men det finns en uppsjö av avdankade politiker som vill bli ambassadörer.
– Det går inte att diskutera rättvisa löner. Att näringslivets toppar tjänar många gånger mer än både kungen, statsministern, ärkebiskopen och överbefälhavaren, kan man naturligtvis diskutera. Men det är helt andra aspekter än rättvisa som styr där, sa Klackenberg.
Ella Niia, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, upprördes över Svenskt Näringslivs tal om att löneskillnaderna är för små:
– En hotellstäderska, som har ett så tungt jobb att hon måste äta Alvedon för att orka med, tjänar 18 700 kronor i månaden. Tycker man att det är för mycket år 2012 då vet man inte vad man talar om.
Men Christer Ågren stod på sig:
– I de länder som har den mest sammanpressade lönestrukturen skapas färre jobb. För de lågavlönade är det bättre med sänkt skatt än höjd lön.
Ett förslag som IF Metalls ordförande Anders Ferbe invände starkt emot:
– Det skulle innebära att vi skattesubventionerar företag för att de ska kunna fortsätta betala låga löner. Det är absolut ingen bra modell.
– Sammanhållning inom LO-familjen, där industrin får sätta ”märket” för löneökningarna, är det enda hållbara för samhällsekonomin. På så sätt kan även lönerna blir mer rättvisa. Jämför med 80-talets inflationsekonomi, då orättvisorna ökade. Det har Industriavtalet kommit till rätta med, sa Anders Ferbe.
Och Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör, konstaterade:
– Mellan år 2006 och 2011 ökade lönerna för arbetare med 15 procent i genomsnitt. Men det finns en del grupper, till exempel undersköterskor, vårdbiträden och städare, som fått lite mer. Så det går att åstadkomma viss utjämning.
