Det är acceptabelt med en löneskillnad på mellan 1000 och 2000 kronor mellan arbetare som jobbar på samma bruk. Det är den vanligaste åsikten i en enkät som Pappers genomfört bland sina medlemmar.
Fakta/löneavtal
- Pappers centrala avtal består av en löneökning med ett generellt påslag. Det är ett belopp som alla får, och en procentdel av lönesumman som ska fördelas i lokala lönesystem ute på arbetsplatserna (om de finns).
- Lönesystem skiljer åt. I vissa finns subjektiva kriterier som prestation och samarbetsförmåga. I det centrala avtalet anges också löneprinciper som ska gälla när pengarna fördelas lokalt.
I enkäten fick deltagarna rangordna vilka kriterier de tyckte var viktigast när lönen ska sättas. Medlemmarna angav följande:
Enkäten visar också att en relativt stor del av medlemmarna kan tänka sig lön efter prestation. Även lönekriteriet flexibilitet och samarbetsförmåga betraktas som rättvist av förhållandevis många.
När de fackligt förtroendevalda fick samma fråga är de mer skeptiska till den här typen av subjektiva lönekriterier.
Enkäten presenterades under Pappers lönebildningskonferens. En del av diskussionerna handlade om subjektiva lönekriterier, kriterier som man alltså inte kan mäta och som är kopplade till personen i fråga, inte till jobbet/befattningen. I vissa lönesystem ute på bruken finns de med.
De flesta talarna var starkt emot subjektiva bedömningar som prestation, samarbetsförmåga och flexibilitet. De kallades surstockar, slicketillägg och ”bruna nyanser” i lönesättningen.
Per Hidesten och Gunnar Norbäck från arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna deltog också i konferensen och beskrev sina visioner om lokal lönebildning, att löneökningarna bestäms ute på varje företag utan några centrala löneavtal och individuella löner.
Per Hidesten talade om karriärmöjligheterna som individuella löner öppnar för och fördelen med en tydlig koppling mellan kompetens/utveckling och lön.
En av poängerna med konferensen var att diskutera just lönekriterier eftersom kollektivavtalet som tecknades i början av det här året bestämde att en arbetsgrupp skulle börja jobba med just de frågorna. Både fack och arbetsgivare är eniga om att löneprinciperna som står i avtalet är otydliga. Det talas bland annat om djupkunnande och mångkunnande. Men vad exakt är det?
Matts Jutterström, förhandlingsombudsman på Pappers, har det blivit tydligare efter konferensen?
– Ja. Nu har vi börjat processa vad vi vill och vad vi menar. Men mycket arbete finns kvar.
Hur kommenterar du enkätresultaten?
– Jag är inte förvånad. Vi fick ungefär samma resultat i en enkät som vi gjorde för 10 år sedan. Även andra undersökningar visar att medlemmarna vill ha små löneskillnader. Så har det varit länge.
– Men det kan ändras. Samhället har blivit mer ojämlikt. Det kanske också ändrar synen på människan.
Vad säger du om skillnaden mellan vanliga medlemmar och förtroendevalda?
– Jo, det fanns nyanser i svaren. Det kanske är så att medlemmarna är mer utsatta. De kanske har accepterat, underkastat sig.
Kommer det att bli mer individuella löner i Pappers i framtiden?
– Nej, det tror jag inte. Fackföreningsrörelsen står på en kollektiv grund. Det är viktigt att alla får en del av lönekakan, på ett rättvist sätt. Har vi stöd från medlemmarna kommer vi att kunna hålla emot.
