Kommunals satsning på individuella löner har inte gett mer pengar till de anställda. Det visar en aktuell studie där man jämfört olika avtalsområden. – Nu sneglar vi på industrins modell med lönesystem ute på företagen, säger Johan Ingelskog på Kommunal.
Fakta/löneavtal
- Löneökningen i Kommunals största avtal med SKL förhandlas fram centralt i form av ett belopp som är ett genomsnitt. På varje arbetsplats bildas en pott genom att beloppet multipliceras med antalet anställda. Hur mycket var och en ska ha av den potten ska förberedas i individuella lönesamtal. Sen ska chefens förslag förhandlas med facket.
- I nu gällande avtal finns ingen individgaranti, det vill säga det finns ingen garanti för att alla anställda får en löneökning.
- Kommunal har 505 000 yrkesverksamma medlemmar. Av dem är 110 000 privatanställda (för 10 år sedan var de runt 10 000).
- Pappers centrala avtal består av en löneökning med ett generellt påslag. Det är ett belopp som alla får, och en procentdel av lönesumman som ska fördelas i lokala lönesystem ute på arbetsplatserna (om de finns).
I studien har Kommunal jämfört löneutvecklingen i olika avtalsområden sedan år 2000. Ett av de granskade avtalsområdena har individuella löner och de andra, mindre avtalen, har tarifflöner. Det innebär att lönerna för alla medlemmar förhandlas fram centralt. Ingenting läggs ut individuellt.
Studien visar att de olika avtalsområdena fått ungefär samma löneökningar, oberoende av om lönerna lagts ut individuellt eller ej. Systemet med individuella löner har alltså inte gett någon löneglidning, det vill säga löneökningar utöver det centrala avtalet.
Johan Ingelskog, som är chef på Kommunals enhet för arbetsrätt och kollektivavtal, redovisade studien under ett besök på Pappers lönebildningskonferens. Han gav en tydlig bild av en satsning som inte riktigt blev vad Kommunal hoppats på.
– Men Kommunal har haft individuella löner i kommuner och landsting i 20 år. Det är något man får förhålla sig till, sa Ingelskog.
– Industrins lokala lönesystem ute på företagen kan vara ett sätt att gå vidare för oss. De garanterar fackets inflytande. Och medlemmarna skulle antagligen uppleva lönesättningen som mer rättvis. Det är också ett sätt att koppla ihop produktion, kompetensutveckling och lön.
Johan Ingelskog berättar att fackliga företrädare gett signaler om att medlemmarna behandlas olika i samband med individuell lönesättning. Det visar också en tidigare rapport. De som har fast jobb och arbetar heltid får större löneökningar än de som jobbar deltid, är visstidsanställda eller vikarier.
Förutsättningen för att individuella löner ska fungera är att chefen har lönesamtal med sina anställda. Men det är en seg process och många anställda får aldrig något lönesamtal.
– Det säger sig självt att det är svårt att få lönesamtalen att fungera, säger Ingelskog. Runt 450 000 medlemmar jobbar inom våra avtalsområden i kommun och landsting. Det blir 450 000 lönesamtal. Till det kommer alla andra yrkeskatergorier som samma chefer ska lönesamtala med.
– Det har gjort att det tagit onödigt lång tid att få ut löneökningarna.
Studien ingår i Kommunals lönepolitiska utredning som ska lägga sina förslag inför kongressen nästa år.
