En ny lönemodell som gynnar alla lågavlönade, hoppas LO på. I oktober enades de 14 förbunden inom LO om inriktingen för den kommande avtalsrörelsen.
I förra avtalsrörelsen sprack samordningen mellan LO-förbunden när de inte kunde enas om jämställdhetspotterna. IF Metall ville hellre se låglönesatningar för alla.
Nu är LO enat kring en ny modell. Den innebär satsningar på lågavlönade och på dem som går på avtalens lägsta löner.
Alla som tjänar under 25 000 kronor – snittet för industriarbetare – ska få höjningar med ett bestämt belopp, angett i kronor och ören. De som tjänar över 25 000 ska få löneökningar med en viss procent. Avtalens lägsta löner ska höjas med samma belopp som krontalet. Tanken är att de med lägst lön ska få en förhållandevis större löneökning.
IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe är nöjd med uppgörelsen.
– Vi ska satsa på alla lågavlönade och eftersom det är mest kvinnor som är lågavlönade så gynnas kvinnorna av en låglönesatsning.
– Nu ställer vi inte lågavlönade kvinnor mot lågavlönade män som jämställdhetspotterna gjorde.
LO vill dessutom ha en ny avtalsförsäkring. Föräldralediga som ska få 10 procents utfyllnad på lönen under 180 dagar per barn och per försäkrad förälder.
Löneutrymmet ska bestämmas av industrin. Det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som anger riktmärket för resten av arbetsmarknaden. Där är LO-förbunden överens.
Från arbetsgivarhåll möts den nya LO-modellen med skepsis. Anders Weihe, förhandlingschef på teknikföretagen, tror att låglönesatsningarna slår ut jobb.
– Principiellt kan man säga att modellen inte går ihop med vare sig företagens konkurrenskraft eller Industriavtalet.
Hur stora löneökningar LO-förbunden kräver offentliggörs i början av december.
