Oacceptabelt, snudd på tjänstefel. Så kommenterar Försäkringskassans Bengt Stjärnsten felen i läkarutlåtandena. Ändå får inte kassans utredare korrigera några yttranden.

Försäkringsdirektör Bengt Stjärnsten ingår i Försäkringskassans ledning och är ansvarig för arbetsskadeförsäkringens tillämpning. Han berättar att kassan gör regelbundna kvalitetskontroller, men han har inte fått några signaler om just sakfel och förvanskningar. Ändå har Dagens Arbete, under arbetet med det här reportaget, kommit i kontakt med många fler personer än Marie, Lena och Jonas som drabbats av liknande felaktigheter.

De fel som finns i vårt material är samtliga till den försäkrades nackdel. Hur ser du på det?

– Det är inte vårt förhållningssätt. Vi ska stå på de försäkrades sida. Vi ska hjälpa dem. Det gör ont i mitt hjärta att höra det du säger.

– Våra läkare ska göra en allsidig bedömning. De ska ta upp både vad som talar emot och vad som talar för.

En före detta arbetsskadeutredare som DA intervjuat säger: ”Försäkringskassans läkare tycktes söka målmedvetet efter argument som stöder avslag.” Hur kommenterar du det?

– Det är helt uppåt väggarna. Det är allvarliga påståenden. Det är varken förenligt med vad vi vill eller lagstiftningen. En försäkrad som ser sånt här ska till varje pris begära omprövning. Och om det behövs, driva sin sak vidare, överklaga.

Det har personerna vi skriver om gjort. Men besluten har inte ändrats.

– Jag kan inte svara för de enskilda fallen, men generellt sett ska vi inte på något sätt acceptera faktafel.

Om kassans utredare tycker att korrigeringen är berättigad, kan han eller hon inte bara ta bort yttrandet?

– Yttrandet kan inte plockas bort, men det kan lämnas vidare för en second opinion till en annan av våra läkare.

Bengt Stjärnsten säger att det absolut inte finns någon allmän drivkraft, eller några mål för Försäkringskassan att minska antalet godkända arbetsskador.

– Över min döda kropp, säger han. Vilket intresse skulle vi ha? Vi är en allmän försäkring, en myndighet. Vi ska göra bedömningen så objektivt som möjligt. Vårt uppdrag är att hjälpa den skadade att få sin rätt.

I artikeln om Marie klipper och klistrar läkaren när han ska skriva sitt yttrande. Kommentar?

– Det låter konstigt, utifrån det du berättat. Arbetssättet att utesluta en del information som borde funnits med är inte bra. Men jag kan inte kommentera enskilt fall.

– Om jag var i kvinnans kläder skulle jag ta ärendet vidare till förvaltningsdomstolen.

Men är det inte Försäkringskassans ansvar? Läkaren skrev sitt utlåtande på kassans uppdrag.

– Jo, vi har ett ansvar. Blir det en rättelse i domstolen, då får vi lära oss av det.

I ett annat av våra exempel fick en man en helt ny diagnos av Försäkringskassans läkare, vilket utredaren byggde sitt beslut på. Får det gå till så?

– Det låter inte rimligt, utifrån det du berättat.

När Dagens Arbete tar upp den JO-prickade läkaren säger Bengt Stjärnsten att kassan haft ”ett mycket allvarlig samtal” med läkaren utifrån kritiken.

Har ni följt upp läkaren efter detta?

– Det kan jag inte svara på vad gäller just honom. Generellt sett, om en person har fått en erinran följer vi upp det. Och vi gör kvalitetskontroller, som jag nämnde tidigare.

Varför får han fortsätta som kassans läkare?

– Han är anställd som försäkringsmedicinsk rådgivare. Han har samma anställningsskydd och skyldigheter som andra anställda.

Vad ska till för att en läkare inte ska få fortsätta hos er?

– Jag kan inte beskriva en fast gräns. Men våra läkare måste skapa förtroende och ha vetenskapliga referenser.

– En läkare som kränker försäkringstagarna och medvetet arbetar med förvanskningar och fel är direkt olämplig.

Bengt Stjärnsten säger att det ”inte är enkelt” att utreda arbetsskador. ”Det finns mycket förbättringsarbete att göra”. Han tycker att utredningsförslaget att införa en lista på godkända arbetsskador, i stället för att pröva varje skada för sig, är en intressant tanke, ett system som finns i många andra europeiska länder.

Samtidigt pågår kassans förbättringsarbete ständigt, säger han.

– Vi vill bland annat samarbeta bättre med fackets förtroendevalda, skyddsombud och även arbetsgivare. Det handlar om att skapa förtroende.

Fotnot: Detta är en längre, uppdaterad, version av intervjun som finns i senaste numret av Dagens Arbete.