Avtalsrörelsen om nya löner och villkor är i full gång. Det är väldigt glädjande att vi denna gång har en samordning både inom LO och i Facken inom industrin. Det ger oss styrka att möta arbetsgivarnas krav.
IF Metalls avtalskrav grundar sig i diskussionerna under IF Metall-träffarna där över 1 600 medlemmar deltog. Utöver reallöneökningar var arbetstidsförkortning, ökad trygghet vid arbetsbrist, höjningar av avtalens lägsta löner och bättre pensionsvillkor de främsta kraven.
Tillsammans med övriga fackförbund driver vi nu krav på arbetstidsförkortning, låglönesatsningar, förbättrad föräldrapenning och 2,8 procent i löneökning. För dem som tjänar under 25 000 kronor i månaden kräver vi 700 kronor i löneökning, vilket ger en procentuellt större ökning till dem med låga löner. Vi kräver dessutom att avtalens lägstalöner ska öka med 700 kronor.
Vår uppgift är att ställa ansvarsfulla krav utan att äventyra jobben, och våra krav är rimliga och väl avvägda.
Våra krav har en stark jämställdhetsprofil. Högre procentuell ökning för lågavlönade gynnar många kvinnor som tyvärr ofta har jobb med låg lön. Vårt avtalskrav om ytterligare en månads föräldralön gynnar också jämställdheten. Vi vet att kvinnor oftare är hemma med barnen och att de halkar efter i löneutvecklingen.
Arbetsgivarna säger som vanligt att våra krav är för höga. De menar att satsningar på de lägst avlönade leder till arbetslöshet. Men om deras retorik skulle stämma borde Spanien med mycket låga minimilöner ha de lägsta arbetslöshetssiffrorna i Europa. Arbetsgivarna pekar på konjunkturen. De har naturligvis rätt i att det är en osäker situation och många medlemmar har drabbats av varsel. Men våra avtalskrav utgår inte bara från ett nuläge. Vi tittar långsiktigt.
För att få fart på industrin måste regeringen agera och agera nu. IF Metall föreslår att staten ska bidra med 100 krononor i timmen för att företagen ska behålla och utbilda människor i stället för att varsla om uppsägning. Med ett sådant stöd kan företagen behålla anställda, få ökad kompetens och stå bättre rustade när konjunkturen vänder.
För dem som ändå blir arbetslösa måste regeringen höja ersättningen vid arbetslöshet och göra det utan motkrav. Det så kallade taket i a-kassan har inte höjts på tio år och endast en av tio får 80 procent i ersättning från a-kassan. Ersättningen behöver höjas nu. Det är nu hyra, dagisavgift och mat ska betalas. En genomsnittlig IF Metall- medlem förlorar 10 000 kronor i månaden vid arbetslöshet. Det är bedrövligt och ansvarslöst av den borgerliga regeringen.
Regeringen borde också snarast rita om direktiven till Arbetsförmedlingen. Ingen arbetslös ska som nu är fallet behöva vänta i 100 dagar på insatser. En myndighet vars uppgift är att hjälpa till att hitta jobb ska självklart göra det så snart ett varsel läggs.
Låt arbetsförmedlarna ge stöd till tidiga utbildningsinsatser och låt dem göra just det som de är bäst på – förmedla jobb.
Vi fortsätter vara blåslampa på regeringen. Är vi många som protesterar borde det till slut bli ett stopp för en politik som faktiskt hindrar fler jobb.
