Endast två av tio varslade blir i praktiken arbetslösa. Men de som väl hamnar i arbetslöshet har svårare att komma tillbaka. Det visar siffror från Arbetsförmedlingen.
Företagens varsel har duggat tätt under hösten och vintern, vilket också visat sig i Arbetsförmedlingens varselstatistik. Och liksom under finanskrisen är industrin extra hårt drabbad. Av de 66 000 personer som varslades om uppsägning mellan januari och november förra året jobbade fyra av tio i tillverkningsindustrin.
Men sambandet mellan varsel och arbetslöshet är långt ifrån enkelt, visar Arbetsförmedlingens uppföljningar. I genomsnitt leder endast sex av tio varsel till uppsägning och endast två av tio slutar i praktiken i arbetslöshet.
– Det beror dels på att många som sägs upp har ganska lätt att hitta ett nytt jobb. Sen är det många varsel som inte realiseras. Ibland kan förhållandena ändras och varslet dras tillbaka. Ibland löser man personalneddragningar genom pensionsavgångar i stället. Och ibland kan till och med varslen vara uppblåsta av taktik för att stärka sin förhandlingsposition gentemot facket, säger Ann-Christin Jans, chef för Arbetsförmedlingens forskningsenhet.
Av de 20 procent som trots allt hamnar i arbetslöshet är vägen tillbaka i genomsnitt längre än för övriga arbetslösa.
– De som går ut i arbetslöshet är ofta äldre, de har sämre utbildning och har ofta varit väldigt länge hos samma arbetsgivare. Då har de ofta sämre förutsättningar att hitta ett nytt jobb, säger Ann-Christin Jans.
