Bra. Nja. Skitdåligt. På Kontex i Uppsala är meningarna delade om IF Metalls avtalskrav.
Fakta
Detta har hänt
- I december växlade IF Metall avtalskrav med arbetsgivarna när det gäller det viktiga teknikavtalet. Man har även växlat krav när det gäller bland annat gruv- och stål och metall-avtalen.
Detta händer nu
- Parterna ska förhandla. Om inget avtal träffats den 1 mars träder de opartiska ordförandena in och förhandlar. Den 31 mars löper avtalen ut.
IF Metalls avtalskrav
- Löneökningar: 2,8 procent, minst 700 kronor per person, läggs i en pott.
- Individgaranti: 430 kronor om ett lönesystem finns, annars 600 kronor.
- Lägstlönerna: höjs med 700 kronor.
- Utbyggnad av arbetstidsförkortningen. Begränsning av övertiden.
- Ettårigt avtal, som kan förlängas om arbetsgivaren möter vissa krav.
Teknikarbetsgivarnas krav
- Låga löneökningar som kan förhandlas om lokalt på företagen
- Inga individgarantier.
- Inga låglönesatsningar eller höjning av lägst- lönerna.
- Arbetstiden ska kunna varieras upp eller ner fem timmar per vecka.
- En ökning av arbetstiden kan läggas måndag till fredag, samt lördagar 07-16.
- Övertidstaket höjs från 150 till 250 timmar.
- Treårigt avtal.
Dagens Arbete besökte företaget för ett år sedan, när det förra centrala avtalet var färdigt. Då hade fack och företag förhandlat fram en löneökning på 3 procent, vilket i snitt gav runt 850 kronor i månaden efter att företaget lagt till lite extra pengar. I år är tiderna kärvare, företag skär ned och tusentals varslas. IF Metalls krav är löneökningar på 2,8 procent och minst 700 kronor i månaden till de lägst avlönade.
– Det låter bra, säger David Rudberg som är en av Kontex femton elmontörer.
Men låglönesatsningen är alldeles för liten, tycker klubbordförande Salomon Heintie. Vi talar med honom och hans kamrater under en paus i arbetet. Han har fullt upp. Det gäller att bli klar med ett två meter långt elskåp som ska levereras till ett sjukhus i Stockholm.
Salomon berättar att snittlönen bland montörerna på företaget ligger runt 19 500 kronor i månaden, långt under Teknikavtalets snittlön. Fackts krav på 700 kronor till alla som tjänar under 25 000 är alldeles för lite, tycker han. När han förstår att kravet inte innebär en garanti på att alla lågavlönade faktiskt får 700 kronor blir han än mer besviken.
– Klyftorna mellan människor bara ökar. Dyrare mat, hyra och försäkringar slår hårdare mot oss lågavlönade, säger han.
Ett annat krav är mer arbetstidsförkortning. I dag har arbetstiden för dem som jobbar under teknikavtalet kortats med totalt 94 timmar sedan 1995. Det motsvarar runt 1,5 timmar i veckan. IF Metall vill nu ta ett steg närmare målet på 100 timmars arbetstidsförkortning.
– Kortare arbetstid är ingenting jag tänker på, säger David och får medhåll av de andra. Lönen är det viktigaste.
– När man närmar sig 50 är det kanske intressant med kortare arbetsdagar, säger Salomon. Men nu? Nej, nu vill man ha pengar för att kunna leva.
IF Metall vill också ha striktare regler för övertid. Det är ingen aktuell fråga på Kontex. Det händer mycket sällan att någon blir pressad till att arbeta övertid. Finns det behov sätter arbetsgivaren upp en lista. Den som vill jobba extra skriver upp sig.
– Generellt sett är det förstås bra med en gräns för övertiden och tydliga regler, säger David.
Dagen då vi talar med arbetarna på Kontex har även Teknikföretagen lagt fram sina krav. En punkt drar igång en ilsken debatt på internet. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet, möjligheter att förlägga ordinarie arbetstid på lördagar, utan övertidsersättning.
– Jag har personligen inget emot att jobba på lördag, säger Mehradad Tavassoli. Men självklart ska man ha övertidsersättning. Lördag och söndag är heliga dagar för många.
– Vill arbetsgivarna ha flextid då måste vi också kunna flexa, säger Salomon. Men det går inte. Det skulle bli kaos, en djungelns lag.
