På arbetsplatser och i olika möten träffar jag medlemmar som är oroliga över framtiden. Får jag behålla mitt jobb? Hur går det för mig och min familj, måste vi flytta för att hitta jobb och få ekonomin att gå ihop? Klarar barnen av att byta miljö? Frågorna är många och oron är berättigad.
Dock är vi långt ifrån 2008 och 2009 års finanskris, och nuvarande lågkonjunktur beror på en minskad efterfrågan på våra varor. Men det finns också signaler om att det nu planar ut. Positiva siffror kommer från Tyskland som köper en stor del av våra industriprodukter. Vår egen gruvindustri blomstrar och bryter bokstavligt talat ny mark hela tiden. Där söker de med ljus och lykta efter anställda med rätt yrkeskompetens.
Svensk industri är fortfarande lika viktig för tillväxten och välfärden i vårt land. Exportindustrin svarar för hälften av landets bruttonationalprodukt och fortsätter att spela en huvudroll. Men det är under förutsättning att vi behåller den kompetens som krävs för att tillverka produkter som säljer.
Det är bland annat genom IF Metalls medlemmars yrkesskicklighet och kompetens som svensk industri fortsätter att vara konkurrenskraftig i en allt tuffare global konkurrens. Det är genom kompetens och yrkesskicklighet som industriarbetarna och industrin ständigt klarar omstruktureringar.
Kompetens är nyckeln till vår framtid, både för individen och för vårt samhälle. Just nu finns det delar av industrin där rätt kompetens saknas och delar där det finns möjlighet att utveckla den vidare.
I varje tid av nedgång och lågkonjunktur finns ett embryo till en bra framtid – för den som vågar satsa och rusta. I stället för att varsla arbetstagare och förlora deras kunskap behöver företagen satsa på mer utbildning för att rusta sig för framtiden.
Många satsningar görs redan av IF Metall, till exempel Teknikcollege, avtal om yrkesintroduktion för ungdomar och Kompetensbanken där arbetsgivare och arbetssökande kan hitta varandra.
Men det behövs fler. Och det behövs nu. Och framför allt behöver regeringen förstå att de måste våga satsa på människor och industri.
I det fackliga uppdraget ingår att agera och ta initiativ. Samma handlingskraft vill vi gärna se hos regeringen.
Vi har tre konkreta förslag:
ªSatsa 100 kronor per person och timme så att företagen kan kompetensutveckla sin personal i stället för att varsla om uppsägning.
Med detta bidrag från statens kassa till företagen undviker vi arbetslöshet och vinner i stället ökad kompetens samt rustar industrin för framtiden.
ªVåga strukturera om Arbetsförmedlingen så att de kan ge tidiga insatser i form av stöd till nya jobb.
Nu måste arbetslösa vänta i 100 dagar på åtgärder. Ett otroligt slöseri med människor och kompetens.
ªRusta människors trygghet – höj taket i a-kassan.
Då kan människor satsa på omställning och utbildning i stället för att bli sjuka av oro över att få sin vardagsekonomi att gå ihop.
Många i regeringen pratar om kompetens, men få gör något konkret. Med samlade krafter och handlingskraftiga politiker som vågar se framåt kan vi få snurr på en riktig framtidssatsning baserad på utbildning som gör oss alla starkare. Det är nu hög tid att våga rusta och satsa på ett rejält kunskapslyft.
