Sjukfrånvaron fortsätter att öka, rapporterar Försäkringskassan. Framför ökar den psykiska ohälsan hos kvinnor. – Hårdare krav måste ställas på arbetsgivarna så arbetsplatserna anpassas till de som faktiskt jobbar där, säger LO-utredaren Kjell Rautio.
Fakta/Sjukpenning
Den som är anställd och blir sjuk kan få sjuklön från arbetsgivaren upp till 14 dagar. Därefter kan man få sjukpenning från Försäkringskassan i högst 364 dagar under en 15-månadersperiod. Den som är arbetslös, föräldraledig, ledig med graviditetspenning eller egen företagare kan få sjukpenning redan från början av sjukperioden.
Sjukpenningtalet är antalet utbetalda sjukpenningdagar.
Sjukersättning, tidigare förtidspension, är en ersättning för den som är mellan 30 och 64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada elelr funktionsersättning.
Aktivitetsersättning är en ersättning till den som är mellan 19 och 29 år oh som trolige inte kommer t kunna arbeta heltid minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsersättning.
Källa: Försäkringskassan
I en rapport till regeringen konsterar Försäkringskassan att sjukpenningtalet (se faktaruta) fortsätter att öka. I februari var det 7,81 dagar, en ökning på ett år med 0,9 dagar. Skillnaden mellan könen är påtaglig: Kvinnors sjukpenningtal är 9,99 dagar jämfört med 5,69 dagar för män.
– Att kvinnor sedan länge har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som männen är oroväckande, säger socialminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande. Han är också bekymrad över att sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa stiger.
Såväl Försäkringskassan som socialminstern understryker att ökningen sker från en låg nivå – sjukpenningtalet sjönk oavbrutet från 2003 till och med 2010. Den ökning som nu sker inleddes i åldersgrupperna över 30 år. Men sedan ett och ett halvt år är ökningen snabbast i gruppen 20-29 år.
Ökar gör också diagnosen psykisk ohälsa. Det är den största diagnosgruppen för anställda kvinnor (40 procent) och för arbetslösa kvinnor och män.
I sin analys av detta hänvisar Försäkringskassan bland annat till Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning av levnadsförhållanden som visar att andelen av befolkningen som upplever sömnbesvär har ökat och är stört bland kvinnor.
– Den psykiska ohälsan tillsammans med kraven i arbetslivet och dess påverkan på sjukfrånvaron utgör helt klart ett område som är viktigt att studera vidare. Inte minst mot bakgrund av att det ser ut att en generell ökning av sjukfrånvaron som uppträder över hela arbetsmarknaden, konstaterar Förskäringskassan.
Kjell Rautio är välfärdsutredare på LO med ansvar bland annat för sjukförsäkringsfrågor. Han hänvisar till forskningen om stress och psykisk ohälsa:
– Ökade krav i kombination med minskat inflytande leder till psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att ställa högre krav på arbetsgivarna. De måste bli bättre på att skapa arbetsplatser som är hållbara och inte genererar ohälsa. Nu ställs det allt oftare orimliga krav, man verkar utgå från någon slags arbetskraft som inte finns. Det är arbetsgivarna som har ansvaret för arbetsmiljön.
Sjukfrånvaron fortsätter att öka, rapporterar Försäkringskassan. Framför ökar den psykiska ohälsan hos kvinnor.
– Hårdare krav måste ställas på arbetsgivarna så arbetsplatserna anpassas till de som faktiskt jobbar där, säger LO-utredaren Kjell Rautio.
