Det var upprörda känslor under torsdagen när en grupp kamerunska skogsarbetare fick pengar för utebliven lön. Bara ett fåtal har fått ersättning och alldeles för lite, anser de. – Det går inte för dem att åka hem med de skulder de har där, säger Ulrika som har hjälpt kamerunierna.
Under torsdagen träffade representanter för fackförbundet GS och arbetsgivarorganisationen SLA en grupp kamerunier för att lämna över de pengar de har rätt till enligt tidigare förhandlingar mellan GS och SLA.
På plats fanns inte bara de skogsarbetare som skulle få ersättning utan också flera andra som har jobbat för Skogsnicke AB.
– De hade väldigt många kritiska frågor och ifrågasatte vår roll, säger Magnus Lindberg, GS ombudsman som träffade kamerunierna.
Under drygt två timmar svarade GS och SLA på frågor från skogsarbetarna, som är missnöjda med att inte alla har fått ersättning och att nivån på beloppen som betalats ut är lägre än de förväntade sig.
Förhandlingarna mellan GS och SLA har rört 15 personer som GS fått fullmakt att förhandla för. Men även de övriga anställda ska ha pengar, något som GS och SLA båda lyfter fram.
– Vår hållning är att det är arbetsgivarens förbannade skyldighet att tillämpa kollektivavtalet för alla. Och det är SLA:s skyldighet att bistå, säger Magnus Lindberg.
Katarina Novák, vd på SLA, säger att de var i kontakt med Niklas Gotthardsson på Skogsnicke så sent som i går.
– Vi har sagt att han måste räkna ut rätt lön för alla andra anställda.
Kommer SLA följa upp att han verkligen gör det?
– Ja, det kan ni vara övertygade om att vi kommer göra, för det tar aldrig slut det här annars. Vi kommer absolut inte att släppa det här, säger Katarina Novák.
Även om resten av skogsarbetarna ersätts för utebliven lön räcker det inte, menar Ulrika, som har hjälpt kamerunierna.
– De har trott att de skulle få jobba i 6 månader eftersom det var vad som stod i arbetserbjudandet. De trodde att det var ett riktigt kontrakt.
I arbetserbjudandet, som arbetsgivaren skickar in till Migrationsverket inför beslutet om arbetstillstånd, finns uppgifter om lön och längd på anställningen. Men uppgifterna är inte rättsligt bindande. När kamerunierna var på plats i Sverige fick de sina anställningskontrakt.
Ankomsten till Sverige försenades. Istället för att komma i maj anlände de i juli och augusti, vilket ledde till att de arbetade mellan två och tre månader. Inkomsterna har blivit betydligt lägre än vad de räknade med när de fattade beslutet att låna pengar eller pantsätta egendom i Kamerun för att bekosta resan till Sverige.
– Det går inte att åka hem. De har såna skulder hemma, säger Ulrika.
Hon vill att regeringen ska ändra lagen och göra arbetserbjudandet rättsligt bindande samt att lagändringen ska gälla retroaktivt.
För att förhindra att liknande missförstånd upprepas uppmanar arbetsgivarorganisationen SLA sina medlemmar att vara extra tydliga med information om vilka villkor som kommer allt gälla till den personal som rekryteras från utlandet innan de är på plats.
