Sex av tio varslade blir i slutändan uppsagda, enligt Arbetsförmedlingen. En rundringning som DA gjort visar dock att andelen uppsagda varierar stort mellan olika företag.
DA har ringt runt till ett antal företag inom IF Metalls och GS-Fackets avtalsområden för att se hur många av de varslade under hösten 2012 som till slut blev uppsagda. Skillnaden mellan hur många som varslats och hur många som sedan sagts upp varierar stort mellan arbetsplatserna.
I vissa fall har varslen dragits tillbaka eller skjutits upp på grund av ökad orderingång. Andra företag har kunnat minska personalen genom olika pensionslösningar eller genom att lediga tjänster inte tillsatts. Vid totala nedläggningar blir antalet uppsagda, naturligt nog, i stort sett samma som antalet varslade.
Enligt Ann-Christin Jans, chef för Arbetsförmedlingens forskningsenhet, är trenden från de senaste decennierna att nedläggningarna står för en allt mindre del av antalet varsel.
– Det har mer blivit så att de stora företagen använder antalet anställda som ett dragspel när konjunkturen svänger.
Att företaget helt lägger ner behöver dock inte betyda att situationen för de uppsagda blir värre än vid neddragningar. De som blir uppsagda vid en total nedläggning har ofta lättare att hitta nya jobb. Enligt Ann-Christin Jans finns det flera tänkbara förklaringar till det.
– Om man till exempel är en av ett fåtal uppsagda kan man känna sig utpekad som någon arbetsgivaren inte vill ha. Det påverkar ens beteende när man ska söka nytt jobb.
I snitt blir sex av tio uppsägningsvarsel verkställda. Arbetsförmedlingens undersökningar nämner flera orsaker till att antalet uppsagda blir lägre än antalet varslade. En del anställda söker och lyckas hitta andra jobb innan uppsägningsförhandlingarna är klara, vilket minskar behovet av uppsägningar. I en del fall kan företagen även ha tagit till varslet i överkant för att skaffa sig bättre förhandlingsläge mot facket och lättare kunna få igenom till exempel undantag från turordningsreglerna.
