Trots att antalet polisanmälda arbetsmiljöbrott ökar kraftigt leder bara två procent till fällande dom. Och de som väl döms, får låga straff. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket.
Mellan 2006 och 2010 anmäldes 6152 arbetsmiljöbrott till polisen. Men endast 124 – cirka två procent – ledde till fällande dom. Räknas även företagsbot ökar siffran till sex procent. Det visar en omfattande studie över arbetsmiljöbrott som Arbetsmiljöverket tagit fram med hjälp av forskare från Stockholms universitet.
– Det är allvarligt att så få arbetsgivare döms för att ha orsakat att en anställd har skadats, blivit sjuk eller till och med dött på jobbet. Det måste få konsekvenser när man som arbetsgivare brustit i det ansvar man har enligt lag, säger Anne Middelman, chefsjurist på Arbetsmiljöverket.
I en intervjuundersökning som forskarna genomfört säger en del poliser att arbetsmiljöbrott är lågt prioriterade, och att utredningarna ofta ses som komplexa och tidsödande i jämförelse med annan brottslighet.
– Vi på Arbetsmiljöverket kommer att påtala dessa problem för polisen i vårt pågående samarbete, och vi är beredda att göra vad vi kan för att vi ska komma tillrätta med situationen, säger Anna Middelman.
Rapporten visar att antalet anmälda arbetsmiljöbrott ökat kraftigt under 2000-talet. Anmälningarna har också förändrat karaktär. Tidigare dominerade brott mot arbetsmiljölagen, idag utgör nästan tre fjärdelar av kategorin vållande till kroppskada. Enligt forskarna beror ökningen inte på en faktisk ökning av antalet brott, utan att på förändringar i hur myndigheter hanterar olyckor på jobbet. Främst har polisen i ökad utsträckning börjat anmäla händelser som brott istället för olyckor.
På 1980 och 1990-talet anmälde polisen till exempel endast en av sju dödsolyckor som ett arbetsmiljöbrott. I dag anmäls nästan alla dödsolyckor som arbetsmiljöbrott.
– De senaste trettio åren ser vi att vi har kraftiga variationer både i antalet arbetsmiljöbrott och i vad brotten består av. Men det beror snarare på en definitions- och reaktionsförändring hos myndigheterna, inte minst polisen, snarare än en kraftig förändring i antalet faktiska brott, säger Felipe Estrada, professor vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som skrivit rapporten.
De som döms för arbetsmiljöbrott får enligt rapporten påfallande låga straff jämfört med annan brottslighet. Under perioden 2006-2010 dömdes 74 individer för arbetsmiljöbrott som lett till kroppskador eller dödsfall. Närmare hälften av de lagförda fick böter, var tredje dömdes till villkorlig dom och var femte fick ett strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Ingen av de 74 individerna dömdes till fängelse eller skyddstillsyn. Det kan jämföras med annan brottlighet som lett till kroppskada eller dödsfall där ungefär 15 procent av de dömda får fängelsestraff.
