Då blev vi klara till slut. Efter en och en halv dag i avtalslöst tillstånd och en förhandlingsintensiv påskhelg kunde vi den 2 april teckna avtal mellan parterna i svensk industri.
Sett till det stora hela är jag nöjd med det vi har uppnått. Vi har tecknat ett avtal som rimligen ger goda förutsättningar till reallöneökningar. Detta utan att industrins konkurrenskraft, och med den också våra jobb, hotas.
Vi har också nått betydande förbättringar när det gäller villkoren i avtalen. Bland annat har vi i flera avtal skapat framtida möjligheter till delpension. Det är ett faktum att många medlemmar slits ut i förtid och inte orkar jobba så länge som de skulle önska. I dag lämnar våra medlemmar yrkeslivet vid, i genomsnitt, 61 års ålder.
Delpensionslösningen ger möjlighet till att trappa ned så att man orkar jobba längre upp i åldern. Nedtrappningen skapar plats för unga att komma in och få jobb utan att den kompetens som de äldre har försvinner för fort.
Väljer man att inte gå i delpension faller pengarna ut vid pensioneringen och förstärker avtalspensionen.
En annan viktig förbättring har vi fått till på stål- och metalls område genom att skapa en arbetstidsbank som minskar risken för varsel och uppsägningar vid konjunkturförändringar. Vid produktionsnedgångar får den anställde fortsatt betalt enligt ordinarie arbetstid och ledighet dras från arbetstidsbanken. Vid produktionstoppar får den anställde betald lön enligt ordinarie arbetstid, men arbetstidsbanken fylls på.
Vi har också lyckats få till en ny avtalsförsäkring som ger alla privatanställda LO-medlemmar ett tillägg till föräldrapenningen på 10 procent av lönen i sex månader. Det gynnar inte bara föräldralediga, utan skapar också förutsättningar för att nå målet med ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Inom IF Metall har vi även tidigare haft en sådan lösning. Förbättringen vi nu har förhandlat fram ger en extra månad med föräldralön.
På tal om jämställdhet är det också värt att nämna att ytterligare ett av de gemensamma LO-kraven förverkligades. Medlemmarna inom de avtalsområden som har de allra lägsta snittlönerna kommer att få sina löneökningar i krontal. Dessa avtalsområden är ofta kvinnodominerade. Lösningen minskar skillnaderna i löner mellan mans- och kvinnodominerade avtalsområden.
Ser man tillbaka på den process som nu lett fram till nya avtal finns det också anledning att vara nöjd över vår gemensamma fackliga styrka, både inom Facken inom industrin och inom LO. Det är ett viktigt styrkebesked både för Industriavtalet och för svensk fackföreningsrörelse.
Nu ska vi, på alla nivåer inom IF Metall, se till att avtalen kommer medlemmarna till nytta på våra arbetsplatser. Det är det som är den stora utmaningen för oss alla tillsammans.
