Att fundera ut nya projekt, föreställa sig hur det ska bli och sedan dra igång. Det tycker Magdalena Warkander är det roligaste med att ha en trädgård.
Magdalenas 5 favoriter:
- Den gamla buskrosen som blommar tidigt med pyttesmå, vita blommor. ”Jag är ingen rosmänniska egentligen, men just den är speciell.”
- Rudbeckia ”Den har så härliga färger, blommar sent och bin och humlor gillar den.”
- Alunrot alla olika sorter. ”De är så tacksamma och fyller lätt en rabatt.”
- Pioner. ”De är lätta att fröså och att det inte går att flytta på dem är bara en myt.”
- Vallmo av alla de slag. ”Jag hade en orange och en rosa, som har korsbefruktat sig så nu finns den i en massa nya färger.”
Magdalena Warkanders trädgård ligger mitt i ett villa-område i Mariefred. Inhägnad av höga syrener och andra buskar är den helt skyddad, både från insyn och vindar. Under ett av äppelträden står en bänk, under ett anna-t klättrar rosa rosor. Rabatterna är proppfulla med olika blommande växter, inte ett ogräs kan klämma sig in. Hela trädgården ger ett romantiskt intryck.
– Det är nog lite rörigt, men jag skulle aldrig kunna hålla mig till bara ett par sorter eller färger.
Till vardags arbetar Magdalena Warkander på Recipharm i närliggande Strängnäs där hon, som hon själv säger, packar piller. Hon är glad över att slippa pendla längre bort, för då skulle hon inte hinna med sin trädgård. 1999 flyttade hon in med familjen och sedan dess har hon ändrat om det mesta.
Hon gillar att tänka i projekt och ägnar vintern åt att fundera på nya sådana. Det senaste projektet var snarare mer en nödvändighet, att rensa och lägga om stenplattorna på framsidan av huset. Hårt jobb har dock aldrig avskräckt Magdalena Warkander.
– Jag grävde för en ny damm, men på fel ställe. Jag vill se den från köksfönstret, så nu gräver jag en ny grop, berättar hon.
Då talar vi om en grop på sådär sex kvadratmeter i svängda former och en meter djupt. Hon ser framför sig att både grodor, fåglar och insekter ska trivas vid dammen. Hon är mån om djurlivet och glad över att igelkotten, som bor under grannens veranda, äter upp sniglarna.
– Fast katterna som bajsar på gräsmattan kunde jag vara utan.
Utspritt i trädgården finns flera fina betongfat, gjutna efter rabarberblad. Det är en hobby hon började med för flera år sedan. Det är konstrasten mellan hårt och mjukt som fascinerar. Hon tycker att det ska vara lite ruffigt. Natursten, betong och rostigt järn gör en trädgård mer levande.
– Jag är inte så kunnig egentligen, är verkligen inte den som rabblar latinska växtnamn. Det är mycket roligare att pröva vad som funkar och lära sig mer den vägen.
Nu ser hon fram emot att se om det lilla mandelträdet, som stått i garaget i vinter, kan stå ute året om inbäddat i isolering.
– Sånt är spännande.
Ibland går det förstås inte så bra. Hon är missnöjd med luktärterna, som alltid blir så gula och fula nertill. Höstanemonen blir inte heller så frodig som hos andra, tycker hon.
I grönsakshörnan odlar hon i pallkragar. Salladen frodas, men rödbetorna ville sig inte och morötterna växte nästan motvilligt. Förra sommaren var för kall.
Magdalena Warkander har redan nästa projek-t i huvudet. Det ska bli ett stenparti med jorden från dammgropen som bas. Att bara sköta det hon redan har i trädgården är inget för henne.
– Den ska förändras hela tiden, det är det som känns kreativt och som är roligt, är hennes filosofi.
