Det är stor risk att många platser står tomma på gymnasiets industritekniska program i höst. I de kommuner där Sveriges största industriarbetsplatser finns, har fyra av fem skolor färre förstahandssökande än vad det finns platser. Det visar Dagens Arbetes undersökning.
Industritekniska programmet
- Är ett treårigt gymnasieprogram som kvalificerar för ett tekniskt avancerat yrke inom teknisk industri direkt efter gymnasiet.
- Utbildningen kan ge rätt att läsa vidare på högskola och universitet
Sedan 2008 har antalet ungdomar som väljer gymnasiets yrkesprogram minskat med 34 procent. I dag väljer drygt en fjärdedel att gå en yrkesutbildning. Vi har tittat på hur det står till med intresset för det industritekniska programmet inför höstterminen i de kommuner där Sveriges 35 största industriarbetsplatser finns. Resultat: På fyra av fem skolor räcker antalet sökande inte till för att fylla alla platser.
– Det är oroande att intresset är svalt och att inte platserna fylls samtidigt som det finns en efterfrågan på kvalificerade yrkesmedarbetare inom industrin, säger Josefin Grahn som är ansvarig för yrkesutbildningsfrågor på Teknikföretagen.
– Skulle företagens rekryteringsunderlag försvinna finns det en risk att de företag som har möjlighet flyttar sin verksamhet utomlands.
Enligt Dagens Arbetes undersökning varierar intresset för det industritekniska programmet stort. Till somliga skolor söker ingen utbildningen medan platserna på andra inte räcker till. Framför allt är det skolor med nära koppling till en arbetsplats som har flest sökande.
– Självklart har samverkan med arbetslivet betydelse, säger Josefine Larsson som är utredare i utbildningsfrågor på IF Metall. Det är det hela Teknikcollegekonceptet går ut på, att företagen är med och att det är en utbildning med kvalitet. Eleverna ska veta att det finns ett näringsliv som bryr sig om hur det går för dem. Är bilden av utbildningen att den står för kvalitet och leder till jobb, då ökar också intresset.
Dessutom, säger Josefine Larsson, behöver industrin bli mycket bättre på att visa upp en mer positiv sida för att locka fler, säger hon.
– Det finns många intressanta jobb och möjligheter att göra internationell karriär, men det är oftast inte den bilden man får när man tänker på industrin.
Josefin Grahn på Teknikföretagen säger att organisationen gör mycket på utbildningsfronten för att öka intresset för industrin och industrirelevanta utbildningar. Flera projekt går till exempel ut på att få elever redan i grundskolan att få upp intresset. Teknikcollege är ett annat exempel där idustriarbetsgivarna och fackien inom industrin arbetar för att höja kvaliteten på industrirelevanta utbildningar.
– Även om konceptet bygger på tio olika kriterier så bygger det framför-allt på flera olika former av samverkan, säger hon. Genom samverkan mellan skola och företag har elevernas framtida arbetsgivare möjlighet att tydliggöra vilka krav som ställs på deras medarbetare.
Läs också: ”Det känns mer som ett jobb än en skola”
Skolor med en eller färre sökande per plats:
De 35 största industriarbetsplatserna
Volvo Personvagnar GÖTEBORG
Scania SÖDERTÄLJE
Sandvik Materials Technology SANDVIKEN
Volvo Powertrain SKÖVDE
Volvo Lastvagnar UMEÅ
SSAB Emea OXELÖSUND
Volvo Lastvagnar GÖTEBORG
Volvo Personvagnar OLOFSTRÖM
SSAB Emea BORLÄNGE
LKAB KIRUNA
SKF GÖTEBORG
Sandvik Coromant GIMO (Östhammars kommun)
Scania Cv AB Oskarshamn OSKARSHAMN
Volvo Personvagnar SKÖVDE
SSAB Emea LULEÅ
BT Products MJÖLBY
Volvo Powertrain KÖPING
GKN Aerospace Sweden TROLLHÄTTAN
Volvo Construction Equipment ARVIKA
ABB – HV Transformer LUDVIKA
LKAB MALMBERGET (Gällivare kommun)
Seco Tools FAGERSTA
Husum, Örnsköldsvik
ABB, Västerås
Korsnäs , Gävle
Husqvarna, Huskvarna (Jönköpings kommun)
Meritor LINDESBERG
SAAB LINKÖPING
Ortviken, Sundsvall
Gruvön , Grums
Xylem Water Solutions Manufacturing EMMABODA
Atlas Copco Rock Drills ÖREBRO
Boliden Mineral AB SKELLEFTEHAMN (Skellefteå kommun)
Kvarnsveden, Borlänge
Volvo Construction Equipment AB ESKILSTUNA
