Industriutbildning Stolarna står tomma på gymnasiets industritekniska program i höst. Allt färre sökande är en trend som håller i sig. Enligt Teknikföretagarna är en förklaring bristande kvalitet i skolan.

Tidigare i vår kunde Dagens Arbete berätta att antalet elever som söker till industritekniska program på gymnasiet minskat med 34 procent sedan 2008. I de kommuner där Sveriges största industriarbetsplatser finns, hade fyra av fem skolor färre förstahandssökande än vad det fanns platser för.

Nu drar höstterminerna igång på allvar runt om i landet och i många av lektionssalarna på industrigymnasierna står stolar tomma.

– Idag hade vi upprop och det kom sex elever, alla som ansökt, säger Tomas Östlund, rektor för industriprogrammen vid Polhemsskolan i Gävle.

Det är en av de gymnasieskolor som haft få sökande i år men som valt att driva programmet vidare. Backar man bara tre-fyra år var det långt över 30 elever i klasserna.

Flera gymnasierektorer är överrens om är att förväntningarna på arbetsmiljön spelar en stor roll när ungdomar väljer utbildning. Bilden av ett smutsigt och bullrigt jobb är då en viktig orsak till att många väljer bort industrin.

– Det handlar om att de väljer bort yrket, inte utbildningen. Det är yrken som har låg status, vilket är helt galet. Det är jättefräscht och fint för det mesta på arbetsplatserna, säger Maria Nygren, rektor för industriprogrammen vid Parkskolan i Örnsköldsvik.

Teknikföretagarna menar att en del av problemet ligger hos skolorna.

– Den ena delen av ansvaret ligger på företagen att visa upp sig för både elever och skolor. Men i skolan har man inte heller klarat av att hålla samma kvalitet som industrin har och förmedla hur det ser ut, säger Tobias Eriksson, Teknikföretagarnas verksamhetsansvarige för kompetensförsörjning.

– Ungdomarna har ingen aning om vad man har gör i en industri. Bilden som sprids är en nidbild av hur industrin ser ut.