En kamp på liv och död

LEDAREDöden på jobbet, heter boken som journalisten Elinor Torp har skrivit och som Dagens Arbete ger ut nu i höst. Boken berättar om den förfärliga kalkugnsolyckan vid Nordkalk i Luleå där sju arbetare brännskadades. En av dem, Johan, avled av sina skador. En annan, Gustaf, fick men för livet. Förutom att större delen av kroppen fick ärr förlorade han några fingrar och nästan hela synen.

Hur kunde det ske? Massarbetslöshet och förändringar av arbetslivet har lett till försämrad arbetsmiljö. I fallet Nordkalk handlade det om sju killar som hade hyrts in från fyra olika bemanningsföretag.

Så ser det alltmer ut inom industrin. Idén om det goda arbetet har bytts ut mot korttidsarbeten, osäkra anställningar, bemanningsjobb och livsfarliga arbetsmiljöer. Med alla underentreprenörer blir arbetsgivaransvaret oklart. Alla skyller på alla. Ingen tar ansvar.

Arbetsmiljön har försämrats rejält inom industrin. På bara IF Metalls område har de allvarliga olyckorna ökat med 38 procent på senare år. Under 2011 skadades över 1 500 personer allvarligt i jobbet och två av tre fick men för livet. Sedan 2006 har dessutom 50 personer dött på jobbet. Också inom pappers- och skogsindustrin sker svåra olyckor.

En industriarbetare löper 3,5 gånger större risk än andra anställda att skada sig allvarligt på jobbet i dag. Det är oacceptabelt.

Förra hösten genomförde IF Metall skyddsronder på 1 186 arbetsplatser. Skrämmande många arbetsgivare bryter mot gällande lagstiftning:

• 4 av 10 anställda som arbetar med kemikalier saknar utbildning för det.
• 7 av 10 företag gör ingen psykosocial riskbedömning.
• 5 av 10 företag gör ingen fysisk riskbedömning.Så ser det ut i ett arbetsliv där företagens kortsiktiga vinstintressen tillåts gå före arbetarnas väl och ve. Pressen och stressen ökar, samtidigt som allt färre vågar säga ifrån. Osäkra anställningar bidrar till räddhågsenhet. Vem vågar protestera när man inte vet om man har något jobb i morgon?

Det handlar om bristande arbetsgivaransvar, men också om medveten politik. Regeringen Reinfeldt har alltsedan den tillträdde dragit ner på resurserna till Arbetsmiljöverket och lagt ner Arbetslivsinstitutet. Antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat med en tredjedel sedan 2006.  Färre inspektioner leder till sämre säkerhet.

Ansvarslösheten yttrar sig också i att så få arbetsolyckor leder till fällande dom. Skadas du på jobbet ställs ingen till svars. Polisen måste bli bättre på att utreda arbetsmiljöbrott. Justitieminister Beatrice Ask borde ge polisen mer resurser och satsa på nolltolerans mot dödsolyckor i arbetslivet.

Berättelsen om Gustaf och hans kamrater på Nordkalk är förhoppningsvis en väckarklocka. Cynism, girighet och kortsiktighet har lett till ett arbetsliv som håller på att spåra ur. Kampen för full sysselsättning, fackliga rättigheter och människovärdiga jobb är på liv och död.

Helle Klein