Det är roligt när det går bra för våra företag! Det här uttalandet, som en fabriksdirektör i ett framgångsrikt skogsindustriföretag gjorde för några år sedan, är bland det finaste jag någonsin läst:
”Det är viktigt att samlas och fira sina framgångar. Vi vill verkligen visa vår uppskattning gentemot dessa medarbetare som lägger en extra tanke i vad de gör och på så sätt bidrar till företagets fortsatta utveckling och långsiktiga överlevnad.”
Ja, företaget hade ordnat en belöningsfest för sina kreativa och engagerade medarbetare. Belöningsfest? Javisst! Och det var inga småsummor som delades ut. Största belöningen var på 835 000 kronor. Sedan följde flera stora: 280 500, 111 700, 96 953 respektive 78 664 kronor. Inte nog med det; det fanns ännu fler. Totalt delades det vid årets belöningsfest ut 1 674 215 kronor till förslagsställarna, för det var dem belöningarna och festligheterna var till för.
Hur kom det sig att direktören var så tacksam för att få lägga ut så mycket pengar? Det berodde nog på att hans företag vann precis lika mycket på affären.
Förslagsbelöningar beräknas nämligen så att förslagsställaren får hälften av den vinst som förslaget medför under första året, efter att eventuella investeringskostnader räknats bort. Vem får vinsten från och med år två och in i evigheten? Företaget förstås! Tacka tusan för att fabriksdirektören var glad.
Under årens lopp har förslagsverksamheten inom massa- och pappersindustrin starkt bidragit att öka lönsamhet och produktivitet. Den har också stärkt de anställdas känsla av delaktighet. Belöningarna har betytt erkännande, uppskattning och respekt, inte i form av munväder och floskler som är alltför vanligt i personalpolitiska sammanhang, utan i ärlig och aktiv handling.
Även arbetsgivarorganisationerna har, åtminstone till helt nyligen, insett värdet av förslagsverksamhet. Industriarbetsgivarna, där Skogsindustrierna numera ingår, säger på sin hemsida:
”De avtal om förslagsverksamhet som finns på vissa förbundsområden är avsedda att stimulera de anställdas kreativitet och initiativ. Detta är en gemensam angelägenhet för företagsledningen och de lokala fackliga organisationerna. Chefernas ansvar och engagemang i förslagsverksamheten är mycket viktiga. Verksamheten bör anpassas till förhållandena i företaget och förslagen behandlas i så praktiska och decentraliserade former som möjligt. ”
Decentraliserat och praktiskt arbete har mycket riktigt ägt rum. Pengar har strömmat in, mest till företagen men också till uppfinningsrika och ansvarskännande anställda. Ända tills nu.
Strax före jul mottog Pappers Industriarbetsgivarnas och Skogsindustriernas uppsägning av vårt framsynta och framgångsrika avtal om förslagsverksamhet. Om inget görs upphör avtalet att gälla 11 mars 2014. De talar om ”modernisering”, men vad de gör är att klippa banden till en flera decennier lång framgångssaga.
Än finns tid för Skogsindustrierna att ångra sig. Gör om! Gör rätt!
Varför inte lyssna på den glade fabriksdirektören?
