Tågen står stilla i södra Sverige. Det beror nu inte på det vanliga problemet med bristande underhållsarbete utan på att tågarbetarna strejkar.
Strejken som började vid Öresundstågen i måndags utökas nu till Kustpilen i Östergötland. Fackförbundet Seko varslade om utökning av strejken under onsdagen. Stridsåtgärderna träder i kraft 17 juni.
Att de tåganställda strejkar är fullt begripligt. Vid upphandlingen av Öresundstrafiken fick Veolia ansvaret att köra Öresundstågen. De kom med ett bud som var 53 miljoner billigare än närmaste konkurrent. Nu ska de pengarna hämtas in och Veolia har varslat 250 tåganställda. Häri ligger i högsta grad ett politiskt problem då upphandlingsmodeller tenderar att premiera lägsta budet och inte långsiktighet och god arbetsmiljö.
Men konflikten rör också en grundläggande maktfråga på arbetsmarknaden – den om de osäkra anställningarna. Tågkonflikten handlar om ett försök från arbetsgivarens sida att förvandla heltidsanställningar till tim- och deltidsanställningar. De varslade tåganställda har erbjudits att söka om sina tjänster fast till sämre villkor både vad gäller arbetstid och lön.
Visstidsjobb och timanställningar är redan ett stort problem. Fackförbundet Seko kan vittna om hur deras medlemmar förväntas vara tillgängliga dygnet runt i fall arbetsgivaren kommer på att ringa in dem i tjänst.
Arbetsgivaren har förstås en annan syn.
Det handlar helt enkelt om att facket vill ta över rätten att bestämma i företaget, trots att företagen har ansvaret för verksamheten, säger Beata Hammarskiöld från arbetsgivarorganisationen Almega.
Nej Almega, det handlar om huruvida ett långsiktigt hållbart arbetsliv ska värnas eller inte. Alltfler timanställningar är ett gissel som varken gagnar tågtrafikens säkerhet eller människors hälsa. Tyvärr är det ett fenomen som breder ut sig.
Vi ser en oroväckande utveckling på stora delar av arbetsmarknaden i dag där de osäkra anställningarna i form av timanställningar, kortidsarbeten eller inhyrningsjobb bara ökar. Dagens Arbete har skrivit många reportage om inhyrda i industrin som får de farligaste jobben utan säkerhetsföreskrifter eller om utländska skogsarbetare som utnyttjas av entreprenadföretag som inte håller sig till kollektivavtalen. Ansvarskedjorna blir allt längre och utnyttjandet av människor alltmer cyniskt.
Det håller på att ske ett skifte på svensk arbetsmarknad där de otrygga jobben blir norm. Osäkra anställningar skapar beroendeförhållanden och tystnadens kultur bereder ut sig på arbetsplatserna. Det är inte märkligt att de tåganställda som vittnat om situationen hos Veolia inte vågar framträda med namn. Så blir det när man inte vet från dag till dag om man alls har ett jobb att gå till.
Tågstrejken är därför principiellt viktig. Idén att människor ska stå till förfogande för arbetsgivare dygnet runt hör inte hemma i ett modernt och hållbart arbetsliv. En gång i tiden tog facket upp kampen mot daglönarsystemet där arbetarna fick stå utanför fabrikerna med mössan i hand och hoppas på ett jobb för dagen till vilken lön som helst. Det är visst hög tid att återuppta denna kamp.
Stoppa systemskiftet på svensk arbetsmarknad.
