Samtidigt som arbetslösheten ökat kraftigt inom EU ökar också de välbetalda jobben som kräver mycket kunskap: – Det sker en polarisering av den europeiska arbetsmarknaden, säger Donald Storrie från EU:s arbetslivsinstitut i Dublin, som inledningstalade på Nordic Working Life Conference.
Som invigningstalare på den nordiska arbetslivskonferens (Nordic Working Life Conference) som nu pågår i Göteborg gav han ett europeiskt perspektiv på arbetsmarknaden. Mest påtagligt är den ökande arbetslöshet som följt i spåren av bankkrisen 2008:
– Mellan 2008 och 2013 försvann sex miljoner jobb. Det bör jämföras med att mellan 1998 – 2007 växte antalet jobb med två miljoner per år i EU.
Ser man till den avbrutna utvecklingen kan krisen ha kostat arton miljoner jobb inom EU, enligt den EU-rapport Storrie presenterade i sitt tal. Där konstateras också att allt detta inte var oundvikligt: Den ökande arbetslösheten sammafaller med att EU bytte från ekonomisk stimulanspolitik till åtstramning. Samtidigt utvecklades sysselsättningen i USA och Japan påtagligt bättre, där satsade man istället på att stimulera tillväxten.
– Den restriktiva ekonomiska politik som bedrivits i EU har mer syftat till att rädda euron än att bevara sysselsättningen, konstaterar Donald Storrie.
Under tillväxtperioden 1995–2007 ökade de kunskapsintensiva jobben särskilt. Även under krisen har högt avlönade jobb med stora kunskapskrav ökat: Störst tillväxt har varit för välbetalda jobb inom hälsosektorn och inom informationsteknologi där programmerare, konsulter och liknande yrken ökat De jobb som försvunnit ligger mitt på löneskalan, särskilt inom tillverkningsindustri och byggande.
– Här finns jobb som kan automatiseras, ersatts av maskiner, eller flyttas utomlands, konstaterar Donald Storrie.
– De jobb som betalas med lägst löner – som exempelvis vissa lågavlönade vårdjobb – kan varken ersättas av maskiner eller flyttas utomlands.
Så sker en polarisering av den europeiska arbetsmarknaden. Men utvecklingen är olika länderna emellan:
– I Norden var det tidigare inte så. Men från krisen 2008 har denna polarisering ökat även här, särskilt i Danmark.
Går denna utveckling att påverka? Í den svenska valrörelsen talas ju mycket om jobben – bör den svenska debatten handla om hur man anpassar sig?
– Nej, även om globaliseringen och den tekniska utvecklingen är drivkrafter för dessa tendenser ser vi att dessa stor tendenserna inte styr allt.
De enskilda länderna har valmöjligheter. Där vill Donald Storrie särskilt peka på uppdelningen av arbetsmarknaden i tillfälliga och permanenta jobb.
– Den innebär en fragmentisering av arbetslivet som inte är bra och den driver på polariseringen.
