BekämpningsmedelArbete med bekämpningsmedel kan fördubbla risken att få Parkinsons sjukdom. Det visar en forskningssammanställning som presenterats på ett seminarium med Afa försäkring.

– Med förebyggande insatser som bra skyddsutrustning minskas riskerna, säger professor Lars-Gunnar Andersson vid Örebro universitet. Han har tillsammans med professor Lennart Bodin gått igenom den samlade forskningen på området.

– Poängen med bekämpningsmedel är att de ska vara farliga. Det är alltså en fråga om utrustning, om att skydda sig, konstaterades på seminariet.

Men så är det inte alltid: De som arbetar med skogsplantering måste också hantera bekämpningsmedel mot snytbaggar och liknande, så kallade insekticider. Och där finns ett stort problem:

– Tyvärr är organisationsgraden väldigt låg bland de som planterar. Majoriteten är dessutom arbetare från andra länder, ibland utanför Europa, säger Magnus Lindberg på GS-Facket.

– Vi har i olika sammanhang sett att de ofta arbetar med mycket bristfällig skyddsutrustning, om de alls har någon. Efter planteringssäsongen åker de hem till sina länder och det finns ingen möjlighet att följa upp dem där. Det handlar då inte bara om Parkinsons utan om alla andra skador man kan få av starka bekämpningsmedel.

– De får bekämpningsmedlet på kläderna men har ofta inte möjlighet att byta om, man saknar ofta handskar och så vidare. 

Det vanligaste medlet används på dispens från Kemikalieinspektionen.

– Vi tycker man ska sluta ge den dispensen. Använd de alternativa metoder som utvecklats och som innebär att man inte använder dessa gifter.

Utöver bekämpningsmedel mot insekter finns också medel mot ogräs, och mot svamp.

Det var ett bekämpningsmedel i den sistnämnda gruppen som drabbade arbetare på Wargöns pappersbruk. Där användes antimögelgiftet Difenyl fram till 1970 vid tillverkningen av apelsinpapper för att motverka att apelsinerna möglade när de transporterades till Sverige. Men efter en finländsk pappersarbetares död 1969 förklarats med att han utsatts för stora doser difenyl slutade Wargön 1970 att göra apelsinpapper. 

Då hade cirka femtio arbetare där kommit i kontakt med difenylen. Av dessa konstaterades 2002 att fem fått Parkinsons. Normalt får ungefär femton på 10 000 sjukdomen. De lyckades efter flera års kamp få detta erkänt som arbestskada. 

Forskningsgenomgången visar också att människor med en viss typ av gener lättare kan få Parkinsons än andra. Men det framgår också att vissa företeelser motverkar sjukdomen:

– Parkinsonssjuka är sällan rökare, konstaterade Lars-Gunnar Andersson.

Detta förklaras med att nikotinet motverkar – vilket även påverkar snusare. Också kaffe och svart te hjälper, samt utomhusarbete och nattarbete.