När den nyvalde statsminstern Stefan Löfven på fredagsmorgonen presenterade den nya regeringen och dess politik underströk han att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge: – Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Skolresultaten rasar och välfärden har stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män kvartsår. Sverige missar 14 av 16 miljömål.
Samtidigt har Sverige ett besvärligt parlamentariskt läge. Löfven deklarerade att den nya rödgröna regeringen kommer att var en ”samarbetsregering” och manade till breda uppgörelser för att säkra ”centrala politiska reformer.”
Utgångspunkten för detta är regeringsdeklarationen, där politikens huvudlinjer dras upp. De kommer att preciseras i den budget som måste läggas fram senast 17 november.
I regeringsförklaringen står det att ökad sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politiken, preciserat så att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
För att uppnå detta ska bland annat 250 00 nya bostäder byggas till år 2020, kommunerna ska få en extra miljard till bostadsbyggande och husen i miljonprogrammet rustas upp. Vidare föreslås nya höghastighetsbanor, utbyggd tunnelbana och spårväg, bättre kollektivtrafik och vägar. En vägslitageavgift införs till finansieringen av förbättringarna.
Staten tar över underhållet av järnvägen och anslaget höjs.
För att möta ungdomsarbetslösheten föreslås att arbetslösa ungdomar inom 90 dagar ska erbjudas jobb, praktikplats, traineejobb eller utbildning. Arbetsförmedlingen reformeras i grunden och Fas 3 avskaffas. En stor satsning görs på vuxenutbildning – ett nytt kunskapslyft- ska genomföras. Samtal ska inledas med arbetsmarknadens parter om kompetensutveckling, möjlighet till karriärbyte och ett fungerande system för rehabilitering.
För personer med funktionsnedsättning ska bland annat ett nationellt regelverk för hjälpmedel tas fram och den nya lagen om otillgänglighet som diskriminering ses över och breddas.
I regeringsförklaringen slås det fast att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Resurserna till arbetslivsforskningen ska stärkas. Missbruket av visstidsanställningar stoppas. Taket höjs i arbetslöshetsförsäkringen och fler ska kunna kvalificera sig till försäkringen.
Lönekartläggningar genomföras varje år. Kvinnor och män ska ha samma sysselsättningsgrad. Heltid ska vara norm på arbetsmarknaden, deltid ska vara en möjlighet. Insatser ska göras så att fler orkar arbeta heltid. Vårdnadsbidraget avskaffas.
För att få ett mer jämlikt uttag av föräldraförsäkringen ska en tredje månad reserveras för vardera föräldern. Föräldraförsäkringen ska också ses även över för att underlätta för de familjer som identifierar sig som stjärnfamiljer.
Taket i sjukförsäkringen höjs och den bortre tidsgränsen i sjukpenningen tas bort. Övriga tidsgränser ses över. Rehabiliteringen stärks, liksom skyddet vid sjukdom för studerande.
För att utveckla Sveriges ekonomiska styrka ska ett innovationsråd inrättas, lett av statsministern. En ny industrialiseringsstrategi ska tas fram och företagandet underlättas genom minskade sjuklönekostander, förenklade regler och investeringar i exportfrämjande åtgärder.
Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel. Det innebär bland annat att riva handelshinder samtidigt som Sverige står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa.
Det konstateras att sysselsättningen i Sverige är beroende av en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Regeringen kommer att bjuda in till blocköverskridande samtal i en särskild energikommission i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Regeringens utgångspunkt är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering och att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.
Den förnybara elproduktionen byggs ut ytterligare. Målet ska vara minst 30 terawattimmar ny el från förnybara källor år 2020. Det teknikneutrala certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska användas för detta syfte. Stödet till havsbaserad vindkraft och till solkraft ska stärkas. Kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader. Säkerhetskraven skärps och kärnavfallsavgiften höjs. Vattenfall ska vara ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.
Regeringsförklaringen står vidare att allt fler svenska skolelever lämnar nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiet och att skolresultaten rasar i internationella mätningar. Regeringen ska fokusera på att höja kunskapsresultaten, öka jämlikheten i skolan och höja läraryrkets attraktivitet.
Fler ska anställas i skolan och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. En läsa-skriva-räkna-garanti ska tas fram så att insatser kan sättas in snabbt. Barngrupperna i förskolan ska bli mindre och fritids stärkas. Särskilda insatser ska riktas mot de skolor som har de tuffaste förutsättningarna. Skattesubventionen för dem som har råd att köpa privat läxhjälp avskaffas.
Enligt regerinegn är en gymnasieutbildning ett nästintill grundläggande krav för att unga ska få ett jobb. Därför ska alla ungdomar under 18 år genomgå en gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningarna ska ha en bred, gemensam kunskapsbas, innehålla minst ett estetiskt ämne och ge behörighet till högre utbildning. Yrkesprogrammen ska göras om till yrkescollege i en nära samverkan med arbetsmarknadens parter.
Regeringen understryker att samtalet kring demokratins principer och alla människors lika värde ständigt måste pågå. Sverige ska säkra de nationella minoriteternas rättigheter. Grund- och gymnasieskolor ska i sitt värdegrundsarbete motverka rasism. Ett nationellt kunskaps- och resurscentrum för forskning om rasismm ska inrättas. Regeringen kommer att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer.
