Om någon bryter benet frågar alla hur det är, men vid psykisk ohälsa drar många sig undan. Hur kan du göra annorlunda och bli ett stöd? Vi bad tre experter om hjälp.
”Som vän får du inte backa undan”
Tommy Lindström, montör och kamratstödjare på Volvo Torslanda.
– På många arbetsplatser pratar man inte med varandra om livet utanför jobbet. Då är det extra svårt att ta upp känsliga ämnen. Samtidigt ser jag genom kamratstödet hur viktigt det är att finnas där för varandra. Som jobbarkompis eller vän är det allra viktigaste att du lyssnar. När man har det tufft behöver man prata mycket om det man går igenom. Det är en del av bearbetningen. Som vän får du inte backa undan bara för att det blir svårt. Du måste hänga kvar, visa att du finns där och att du ställer upp. Det är också viktigt att du kan hantera ett förtroende. Du får absolut inte börja prata bredvid mun.
”Fråga rakt ut om det du tänker”
Jonas Mosskin, psykolog.
– Det är vårt ansvar som medmänniskor att vara ett stöd till den som har det svårt. Säg att du uppfattar att din kollega inte mår bra, att du bryr dig och att du gärna lyssnar. Att bara få prata kan vara en viktig ventil för den som mår dåligt. Prata gärna med din kollega när ni är ensamma. Det kan vara svårt och skamligt att prata inför många. Säg att du är orolig. Fråga rakt ut om det du tänker och se till att du inte är stressad utan har tid. Lyssna, utan att döma. Den som mår dåligt skuldbelägger ofta sig själv tillräckligt ändå. Som kollega behöver du sällan göra mer än att prata. Det räcker gott nog. Socialt stöd är en viktig skyddsfaktor för att motverka sjukskrivningar och psykisk ohälsa.”
”Var inte orolig att tränga dig på”
Rickard Bracken, Riksorganisationen Hjärnkoll.
– Psykisk ohälsa är förknippat med skam. Som kollega är du kanske rädd att tränga dig på, men du behöver inte vara så orolig över det. Tystnaden är ofta det största problemet. Om du misstänker att din jobbarkompis är sjuk kan du så sakligt som möjligt berätta vad det är du ser. Det kan vara konkreta förändringar som att personen har börjat komma för sent till jobbet eller att humöret har förändrats. Fråga om det finns någonting du kan hjälpa till med. Många tror att man måste vara specialist för att kunna prata om det här, men det är fel. För att minska skammen behöver vi avdramatisera ämnet och göra det pratbart.
